Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade pÄ hans mÄngsidighet inom skilda artistiska omrÄden. SÀrskild uppmÀrksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmÀn uppfattning Àr att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.

Syftet med studien Àr att beskriva sju lÀrares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lÀra i NO- undervisningen. LÀrarna arbetar upp till skolÄr 6 och Àr erkÀnt skickliga i sin undervisning.Under vÄr lÀrarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lÀrare kan ge elever möjligheter att lÀra. UtifrÄn egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade Àmnena.  Med dessa tvÄ utgÄngspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien anvÀndes en kvalitativ metod, dÀr vÄrt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkÀnt skickliga lÀrare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lÀrare som har en undervisning av god kvalitet. UtifrÄn lÀrarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lÀra i NO-undervisningen.

Under vÄr utbildning har vi uppmÀrksammat att serietidningar knappt ges nÄgot utrymme alls pÄ LÀrarprogrammet. VÄr erfarenhet Àr att elever lÀser serietidningar och vi undrar om och i sÄ fall hur serietidningar anvÀnds i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lÀrare ser pÄ serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lÀrare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar anvÀnds i grundskolan och vilka attityder lÀrare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar anvÀnds i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lÀmpliga respektive olÀmpliga att anvÀnda i undervisningen.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

I den hÀr uppsatsen har vi tittat nÀrmare pÄ hur det stÄr till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vÄr uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att fÄ veta vad lÀrare i gymnasieskolan ska strÀva efter i sin undervisning har vi ocksÄ Àgnat en del av uppsatsen Ät lÀroplaner och kursplaner.VÄrt syfte Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut pÄ gymnasiet och vilken instÀllning lÀrarna har till grammatik. VÄra frÄgestÀllningar Àr *Vilken instÀllning har lÀrare pÄ gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lÀrare med grammatikundervisning pÄ gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lÀrare i svenska pÄ gymnasieskolan. LÀrarna Àr i olika Äldrar och arbetar pÄ tvÄ olika skolor och kommuner.

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Studiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den hÀr undersökningen bygger pÄ fyra verksamma fritidspedagogers syn pÄ sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en Àr utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgÄr frÄn ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhÀllets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag pÄ en dialogpedagogik som praktisk tillÀmpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien bestÄr av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrÄn en kvalitativ metod som fokuserar pÄ ett inifrÄnperspektiv, studien bygger pÄ tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet Àr en fest!".