Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

Syftet med vÄr rapport Àr att forska kring hur pedagoger förstÄr beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förstÄelse fÄr för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi pÄ hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem Àven hur de förhÄllit sig till detta begrepp. Andra delen av vÄr bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gÀllande barn med beteendemÀssiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men Àven hur pedagogerna skall förhÄlla sig till barn som uppfattas ha beteendemÀssiga problem.

Syftet med denna studie Àr att försöka uppmÀrksamma nÄgra lÀrares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. UngefÀr en av Ätta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrarna pÄ skolan anvÀnder sig av med barn med dessa svÄrigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har Àven valt att undersöka hur dessa lÀrare utformat klassrumsmiljön för att eleven pÄ bÀsta sÀtt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda pÄ vilken hjÀlp lÀrarna fÄr frÄn skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat klasslÀrare, rektor och specialpedagog och sedan jÀmfört informationen frÄn vÄra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur buller i förskolan pÄverkar den pedagogiska verksamheten, med utgÄngspunkt frÄn pedagogers upplevelser och erfarenheter av Àmnet. Studien utgÄr frÄn intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation pÄ en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger pÄ information samlat frÄn böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom bÄde barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivÄ. Det leder bland annat till att bÄde barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmÄgan blir försÀmrad samt att det kan leda till hörselnedsÀttningar. Det Àr pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö dÀr man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lÀrande i utomhusmiljön och hur pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för barns lÀrande pÄ en förskola. Som metod har anvÀnts observationer och samtal med sex pedagoger och Ätta barn. Observationerna av tvÄ olika förskolegÄrdar har skett under vintern och vÄren. Tidigare genomförd forskning visar pÄ att utevistelse för barn Àr viktig, dÄ alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger anvÀndes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill sÀga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö pÄ förskolan.

Den hÀr magisteruppsatsen skrivs inom huvudomrÄdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textlÀsning och textarbete i en Ärskurs tre utifrÄn filmen Min granne Totoro. Filmen Àr en animefilm som kan placeras inom populÀrkulturgenren. LÀrarens val av text var tÀnkt att bidra till att vidga sÄvÀl elevernas textvÀrldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte Àr att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehÄll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och pÄ vilka olika sÀtt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och Àven pÄ vilka sÀtt och nÀr eleverna utvecklar sitt sprÄk och uttrycker förstÄelse av den egna identiteten och sin omvÀrld under textarbetet.

Detta arbetes uppgift Àr att konstruera ett redskapsfÀste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen Àr idag försett med ett gammalt mindre bra fÀste, denbehöver dÀrför ett bÀttre, modernare och mer anvÀndbart redskapsfÀste med hydrauliskredskapslÄsning. Den typen av redskapsfÀste som ger detta Àr ett Stora BM-fÀste. Föratt fÄ rÀtt mÄtt har mÄttuppgifter tagits pÄ andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fÀstet pÄ en verkstad.HÄllfasthetsberÀkningar har gjorts pÄ de viktigaste stÀllena..

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrÀttalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftsprÄksinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftsprÄkliga aktiviteter? Hur anvÀnds förskolans miljö för att stimulera skriftsprÄksutveckling? Vilka redskap anvÀnder pedagogerna vid skriftsprÄksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftsprÄksutveckling enligt pedagogerna? För att fÄ en vÀlgrundad uppfattning om Àmnet har vi genomfört fyra observationer pÄ tvÄ olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem Är. Vi har Àven intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade pÄ de observerade avdelningarna.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

Syftet med studien Àr att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning utifrÄn verksamma lÀrares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckensprÄk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. DÀrefter presenteras tidigare forskning inom omrÄdet döva barns lÀs- och skrivinlÀrning. Det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning belyses genom intervjuer med lÀrare i svenska för döva.Dövas förstasprÄk Àr teckensprÄk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har dÀrför ett dubbelt arbete nÀr de börjar skolan; de ska lÀra sig lÀsa och skriva samtidigt som de lÀr sig ett nytt sprÄk.

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förstÄelse för hur elever i Är 9 upplever tillvÀgagÄngssÀtt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar pÄ deras upplÀgg och inte pÄ informationsinnehÄll. Arbetet utgÄr frÄn mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har anvÀnts och studiens resultat har samlats in med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skönlitteraturens stÀllning i historieundervisningen. Vi har Àven undersökt i vilket ÀndamÄl lÀrarna arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen och om deras arbetssÀtt med skönlitteratur kan bidra till att fördjupa historiemedvetande. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare i Ärskurserna 4 till 6. VÄrt huvudresultat, i vÄr undersökning, Àr att lÀrarnas arbete med skönlitteratur delvis kan bidra till fördjupat historiemedvetande i historieundervisningen..

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.