Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

DÄ ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste Ären har Àven en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning pÄ hur massmedia pÄverkar mÀnniskor i denna utsatta situation Àr nÀst intill obefintligt och har med hjÀlp av den allmÀnna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska pÄverkan av att medverka i massmedia. SÄledes finns behov av framtida forskning pÄ hur media pÄverkar mÀnniskor som medverkar öppet med sin problematik.Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media ? En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat pÄ att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt pÄ de personer som medverkar i program som Det OkÀnda.

The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred.

Resultatet frÄn TIMSS-undersökningen Är 2011 visar att svenska elever har försÀmrat sina kunskaper inom omrÄdet taluppfattning. Matematikundervisningen Àr vanligtvis lÀroboksstyrd med lite variation i arbetssÀtt. Författare och forskare belyser att laborativt material Àr ett redskap som kan anvÀndas för att konkretisera abstrakt matematik. DÀrmed undersöker denna studie hur anvÀndandet av laborativt material inverkar pÄ elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som lÀraren bör ha i Ätanke vid denna undervisningsmetod.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

SammanfattningMedieÀmnets korta historia som skolÀmne och dess splittrade karaktÀr gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssÀtt och arbetsformer. Detta gör det svÄrt för lÀrare och speciellt nya lÀrare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsÀtt Àr det kanske frÀmst lÀromedlen som nyblivna lÀrare kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp nÀr det gÀller utformandet av undervisning.Denna studie syftar dÀrför till att undersöka vilka arbetssÀtt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieÀmnet i ett lÀromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktÀrskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingÄr i lÀromedelsserien ?Medieboken? genom att rÀkna förekomsten av ord som sedan fÄtt bilda kategorier för olika arbetssÀtt.

AbstraktDen har undersökningen handlar om förĂ€ndringsagentens roll och funktion i förskolan och skolan. FörĂ€ndringsagentens funktion kan pĂ„ ett övergripande sĂ€tt beskrivas som att verka som pedagogiska ledare med uppgift att stimulera och driva pĂ„ förskolor och skolors förbĂ€ttringsarbete. I min studie intresserar jag mig för hur pedagoger upplever och erfar deras arbete och jag vĂ€nder mig till pedagoger som i nĂ„gon form interagerar med en agent i sitt yrkesliv.Forskning har visat att det varit svĂ„rt för en ensam rektor att fĂ„ till ett pedagogiskt ledarskap som leder till högre mĂ„luppfyllelse och en högre kvalitet pĂ„ elevens lĂ€rande. Vissa kommuner satsat extra resurser och inrĂ€ttat sĂ€rskilda tjĂ€nster för att stĂ€rka det pedagogiska ledarskapet. MĂ„lsĂ€ttning med de nya tjĂ€nsterna Ă€r sĂ„ledes att förstĂ€rka upp verksamheternas utvecklingsorganisation.2009 pĂ„börjades ett treĂ„rigt aktionsforskningsprojekt mellan Karlstads universitet och tre svenska kommuner; Hagfors, JĂ€rfĂ€lla och ÅrjĂ€ng.  Min studie ingĂ„r som en del av denna mer omfattande undersökning.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lÀrare i Ärkurs 4-6 förhÄller sig till fenomenet lÀxa, dels utsagor i tidigare forskning. SÄvÀl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lÀrande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förstÄelse för variationer i Äsikter gentemot lÀxor och nyansera den pÄgÄende debatten. Studien tar sin utgÄngspunkt ur syfte och frÄgestÀllningar. Valet av metod Àr dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lÀrares sÀtt att tala om fenomenet lÀxor, dels en gedigen genomgÄng av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om lÀxan. Hos de intervjuade lÀrarna kan vi se att samtliga anvÀnder sig av lÀxan som ett komplement till sin undervisning. LÀrarna talar om lÀxor pÄ mÄnga olika sÀtt, de beskriver dels egna avsikter med de lÀxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det Àven en del tvivel kring lÀxans nytta i allmÀnhet.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. MÄlet var Àven att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svÄrigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att öka kunskapen om hur nÄgra verksamma lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisning i Är 1-3. Vi ville ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om skönlitteraturens betydelse för barnens utveckling. VÄrt syfte var Àven att undersöka hur lÀrare skapar en god lÀsmiljö, hur han/hon vÀcker lÀslust hos sina elever samt hur lÀrare och elever samtalar om böcker som de har lÀst.I vÄr studie anvÀnde vi oss av sociokulturell teori. Stödet för det hÀmtade vi hos flera kÀnda forskare med Vygotskij i spetsen. En central tanke i sociokulturell teori Àr att barnet utvecklas och lÀr sig i samspel med andra och framför allt med vuxnas hjÀlp.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram förÀldrars syn pÄ skolifieringen av förskolan. Skolifiering Àr ett nytt begrepp och innebÀr att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans vÀrld. Undersökningen bestod av en enkÀt som lÀmnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem förÀldrar. FrÄgor som belystes var följande: Vad tycker förÀldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever förÀldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssÀtt och innehÄll? Vilka fÀrdigheter/kunskaper tycker förÀldrarna att deras barn ska ha förvÀrvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de Àr viktigast att deras barn lÀr sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika Äsikter angÄende skolifiering av förskolan.

Denna studie om datoranvÀndandet i förskolan Àr en kvalitativ studie som baserar pÄ intervjuer med fem olika pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ datorer i förskolan. Detta för att datoranvÀndandet ökar och Àr idag lika sjÀlvklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig Älder. Under 2012 kom nyheten att varannan treÄring har anvÀnt internet.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.