Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ syn pÄ de literacy-hÀndelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsÀttningar för. Hur vÀl stÀmmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten stÀller? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstÄ djupet av detta möte. Hur och i vilket omfÄng pÄverkar den mÄngfacetterade miljön literacy?                                                                               Observation blev den metod vi valde för vÄr studie.

OhÀlsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 Àr exempel pÄ sjukdomar som kan undvikas genom en förbÀttrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete Àr att undervisa patienter i hur de kan förÀndra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvÄrd. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus pÄ livsstilsförÀndring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie dÀr grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Syftet med uppsatsen har varit att fÄ ökad kunskap om nyexaminerade lÀrares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se pÄ kopplingen mellan lÀrarutbildningens olika delar och yrkeslivet. FrÄgor som har behandlats var om lÀrares socialisation in i lÀraryrket, pedagogiska teorier i lÀrarutbildningen och praxisnÀra teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie frÄn 2006 dÀr studenter under sin sista termin pÄ lÀrarutbildningen har intervjuats, och dÀrifrÄn har vi gÄtt vidare med en ny fallstudie dÀr lÀrare som har varit ute i yrkeslivet ett till tvÄ Är har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har Àven en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfÀllet. För att fÄ en uppfattning om studenters syn pÄ det teoretiska innehÄllet i lÀrarutbildningen har Àven en enkÀt med en öppen frÄga gjorts.Uppsatsen har visat pÄ att kraven som stÀlls pÄ lÀrarutbildningen Àr höga och motsÀgelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha lÀs- och skrivsvÄrigheter, vad det kan bero pÄ, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjÀlpa individen med sin inlÀrning nÀr det kommer till att hantera text, antingen att sjÀlv skriva den eller kunna lÀsa den. NÀr eleverna gör fÄ framsteg trots stora hjÀlpinsatser leder det sjÀlvklart till en enorm frustration hos eleven, förÀldern men Àven pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser frÄn pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen fÄ en större bild av individen och se sÄvÀl möjligheter som svÄrigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill sÀga som förklarar vad dyslexi Àr och vad det kan bero pÄ utifrÄn de olika synsÀtt som finns. Jag har Àven anvÀnt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssÀtt som inriktar sig pÄ lÀs- och skrivinlÀrning/trÀning och statliga utredningar sÄsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med tvÄ specialpedagoger för att fÄ en djupare förstÄelse för det arbetssÀtt som bedrivs i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats Àr det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knÀcka lÀskoden..

Studiens syfte Àr att studera hur USA skildras genom bilder i svenska lÀroböcker i Àmnet samhÀllskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god lÀsbarhet. Vi avgrÀnsar oss till att studera lÀroböcker, följaktligen innefattas inte andra lÀromedel av studien. Vidare Àr det inte texter i allmÀnhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.Kritisk granskning och reflektion Àr viktiga fÀrdigheter som eleverna mÄste trÀnas i för att kunna skapa en sÄ tydlig uppfattning av sin omvÀrld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahÄlla pedagogiska lÀroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism pÄverkar hur eleverna uppfattar sin omvÀrld.Problematiken ligger i att bilderna i lÀroböckerna upptar allt större plats pÄ textutrymmets bekostnad. Det Àr dÀrför av intresse att studera hur olika lÀnder och fenomen skildras bildmÀssigt i lÀroböckerna.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar pÄ att pedagogernas upplevelse av metoden Àr genomgÄende positiv men med en viss tveksamhet kring anvÀndandet av belöningssystem..

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Denna fenomenografiska studie Àr tredelad och speglar sju lÀrares uppfattningar om lek, lÀrande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden Àr kvalitativ, och syftet Àr att visa hur lÀrare uppfattar kopplingar mellan lek - lÀrande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lÀrande i vÀxelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lÀrare pekar pÄ en naturlig och sjÀlvklar koppling mellan lek och lÀrande i sina sprÄkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte Àr lika tydlig vid en jÀmförelse.

BakgrundLÀroplanen för förskolan föreskriver att musiken ska anvÀndas bÄde som innehÄll och metod i verksamheten för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Trots lÀroplanens uppdrag fÄr förskollÀrarstudenter allt mindre utbildning inom musiken och dess anvÀndningsomrÄden. Flera olika forskare lyfter fram musikens positiva betydelse för barnens tidiga utveckling. Pedagogerna behöver dock vara medvetna om syftet med musikstunderna för att kunna rikta barnens uppmÀrksamhet mot det tÀnkta lÀrandet, detta enligt den utvecklingspedagogiska teorin som vi har valt att utgÄ ifrÄn.SyfteSyftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vad verksamma pedagoger har för syften med musikstunderna i förskolan. Ser pedagogerna ett lÀrande hos barnen genom musiken och synliggör de i sÄ fall för barnen vilka kunskaper de tagit till sig?MetodVi valde att anvÀnda oss av self-report som redskap dÀr pedagogerna gavs möjlighet att i lugn och ro skriftligt beskriva hur de anvÀnder sig av musiken i sina verksamheter utifrÄn nÄgra frÄgestÀllningar.ResultatI vÄr undersökning fann vi att pedagogerna oftast hade ett medvetet syfte med sina musikstunder och att det förekom bÄde spontana och planerade musikstunder.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrÄn relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvÀrderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frÄgestÀllningar: I vilken grad anvÀnds olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lÀrare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvÀrdering och analys utförs? Finns det nÄgra samband av förskolans lÀrares syn mellan utvÀrderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  EnkÀtundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkÀter delades personligen ut till förskolans lÀrare, varav 78 besvarades. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, som förskolans lÀrare skulle ta stÀllning till. De statistiska analyser som anvÀnds var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgÄr frÄn ett postmodernt synsÀtt, dÀr det förstÄs att det inte finns nÄgon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och dÀr vÄr vÀrld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, dÀr alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lÀrare anvÀnder för dokumentation Àr verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsomrÄden.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.