UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lÀrande och autism i föreliggande examensarbete Àr flera. Vi uppfattar att det finns mÄnga myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt bÄde i vÄr utbildning och i samhÀllet i stort. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: Hur ser pedagoger pÄ autism? Vilka pedagogiska hjÀlpmedel och metoder anvÀnds i undervisningen? NÀr det gÀller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss pÄ Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva KÀrfve.

Forskning visar att svenska barns lÀsförmÄga sjunkit ordentligt i internationella jÀmförelser. Vilken roll kan samverkan mellan lÀraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant frÄga som Àr vÀldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vÄr studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek Àr en nödvÀndighet för elevernas lÀsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lÀrare i svenska som undervisar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar behandlar hur lÀraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie Àr baserad pÄ 8 intervjuer som gjorts med lÀrare i svenska i tvÄ grundskolor dÀr vi haft det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som vÄr teoretiska utgÄngspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lÀrarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och lÀslust, att det saknas tillgÄng till datorer och internetsökning pÄ skolbiblioteken samt lÀrarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Studien gÄr igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgÄngspunkt frÄn en tÀnkt digital lÀrandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mÄl och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Syftet har varit att försöka utmana det pedagogiska dramat i förskolan, synliggöra nya relationer och möten mellan barn och materialiteter..

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan arbetar med lÀsinlÀrningvad gÀller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medlÀsinlÀrningsmetoder, lÀromedel, individanpassning, pedagogiska hjÀlpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstÄr.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lÀrande och utveckling. I studien anvÀnds kvalitativundersökningsmetod dÀr materialet samlades in med hjÀlp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att lÀsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhÀllet. Elevernas lÀsning sÄgs som en mycket viktig förmÄga attutveckla och som krÀver erfarenhet och kunskap.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lÀrande kopplat till barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lÀrande, vilken relation skolbiblioteket har i förhÄllande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förvÀntningar pedagoger och skolbiblioteksansvariga har pÄ varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning pÄ tre grundskolor med hjÀlp av forskningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bearbetades med hjÀlp av transkribering och tolkning utifrÄn vÄra forskningsfrÄgor. Resultatet diskuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns pÄ omrÄdet.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier vÀrnar och uppskattar sin skolbiblioteksverksamhet. Man vill gÀrna anvÀnda biblioteket i undervisningen och lÀrandet, men har svÄrt att skapa former för samverkan.Det rÄder ocksÄ osÀkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lÀrande i biblioteket.

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.

I lÀroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det Àr ocksÄ viktigt med tanke pÄ det mediasamhÀlle vi lever i idag. Att anvÀnda film i undervisningen Àr ocksÄ ett sÀtt att nÀrma sig elevernas kultur och det som ligger dem nÀra. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs pÄ ett annat sÀtt Àn nÀr det gÀller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp pÄ ett mer seriöst sÀtt och undervisningen Àr mer genomarbetad.

Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn intervjuer med familjebehandlare inom tvÄ verksamheter, skapa en djupare förstÄelse för familjesamtalets komplexitet och de praktiska redskap som skapar framgÄng i samtalet. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn kvalitativ metod, med ett explorativt och induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. I den undersöks praktiska framgÄngsverktyg i familjesamtal som utgÄr frÄn familjebehandlares erfarenheter.Följande frÄgestÀllningar i studien har jag besvarat:? Vad innebÀr ett konstruktivt familjesamtal och vad krÀvs för att skapa det?? Hur kan en behandlare föra processen vidare i ett samtal som kört fast?? Hur skapas och utvecklas ett samtalsklimat, dÀr man kan prata om det ?svÄra? med familjen, utan att för den skull krÀnka eller överskrida deras personliga grÀnser?I uppsatsen fÄr lÀsaren följa ett familjesamtal genom dess olika faser, med hjÀlp av informanternas berÀttelser i text och i fyrtioÄtta utvalda citat. Beskrivningen av familjesamtalet Àr uppbyggt av, vad informanter beskrivit som, Äterkommande teman i familjebehandling.