Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera pÄ hur film anvÀnds i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i Ärskurserna 7-9. Tanken Àr att belysa hur film anvÀnds som redskap och komplement i undervisningen och pÄ vilket sÀtt filmen följs upp. Undersökningen har visat att anvÀndandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, dÄ detta i mÄngt och mycket kan ge en djupare förstÄelse och inblick i mÀnniskors livsvillkor och samhÀllets förÀndringar genom historien. Men det Àr sjÀlva uppföljningen och bearbetningen av filmen som Àr avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

Med detta examensarbete vill jag redogöra för hur Funktionsinriktad MusikTerapi kom till, och vad dess metod (den s.k. FMT-metoden) gÄr ut pÄ. Med tvÄ fallbeskrivningar vill jag redovisa hur jag arbetat med metoden med tvÄ personer. UtifrÄn de tvÄ fallbeskrivningarna ska jag försöka svara pÄ om, och hur FMT kan skapa förutsÀttningar för utveckling av stabilitet. Min slutsats Àr att jag, med hjÀlp av olika sÀtt att stÀlla upp instrument, anvÀndning av attribut och sÀtt att utforma en session, kunnat stÀrka och utveckla de tvÄ personernas stabilitet..

Undersökningen syftar till att belysa förskollÀrares pedagogiska syn pÄ barns kommunikativa förmÄgor i en flersprÄkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mÄngkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mÄngkulturell, flersprÄkig förskola. Resultatet pÄvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgÄr Àven att de har olika arbetssÀtt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan pÄ olika sÀtt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmÀrksammat kroppssprÄket som en viktig faktor för bÄde barn och pedagoger i en mÄngkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation Àr ett bra hjÀlpmedel för att motivera och stÀrka barnets sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielÀrare i musik anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lÀrare har för Àmnesuppfattning, och hur det eventuellt pÄverkar hur de vÀljer undervisningsinnehÄll. Jag har intervjuat fyra musiklÀrare som undervisar pÄ högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebÀr att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjÀlp har jag bland annat anvÀnt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Detta Àr ett examensarbete pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildning Bild och visuellt lÀrande. Uppsatsen Àr en avgrÀnsad del i ett utvecklingsarbete av ett lÀromedel för bildlÀrare i grundskolans senare Är. Med lÀromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlÀrare i grundskolans senare Är gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet Àr att det saknas aktuella lÀromedel i bild som Àr förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det lÀromedel jag avser att utveckla i form av en innehÄllsförteckning.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Syftet med min studie har varit att fÄ insyn i hur förskollÀrare verksamma i ett högresursomrÄde reflekterar kring förÀldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat fÄ syn pÄ hur det blir i de sammanhang dÀr förskollÀrarna Àr de som i förhÄllande till utbildning och lön har lÀgre status Àn förÀldrarna. Vems ord vÀger dÄ tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgÄr frÄn intervjuer med Ätta stycken förskollÀrare verksamma pÄ en förskola i ett högresursomrÄde. För att fÄ syn pÄ ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer anvÀnts.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat LÀrande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lÀrande. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrottsundervisning Àr utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lÀra och kan vara anvÀndbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lÀrare med erfarenhet av PBL. VÄr studie Àr tillförlitlig dÄ vi har tagit hÀnsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvÀrdiga svar.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska fÄ detta. Min erfarenhet av förskolan Àr att pedagogerna i allmÀnhet Àr duktiga pÄ att fÄnga upp barn som skapar oro.

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste tvÄ Ären underkÀnts tvÄ elever per Är, detta motsvarar en andel pÄ cirka en fjÀrdedel som inte blir godkÀnda. Inför att man pÄbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebÀra att endast de med rÀtt förutsÀttningar antas till utbildningen. DÄ vissa individer trots det blir underkÀnda lyfts tesen att detta kan bero pÄ antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats pÄ utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lÀrare pÄ den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jÀmföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslÀrande och dÀrigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptÀckas.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.