Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Syftet med vÄr undersökning Àr att presentera hur tvÄ av de mest frekvent anvÀnda lÀroböckerna i matematik förhÄller sig till den grafritande rÀknaren som ett hjÀlpmedel i lÀrprocessen? För att göra detta har vi, utifrÄn olika metoder för textanalys, beskrivit böckernas innehÄll. Vidare visar vi att den grafritande rÀknaren Àr ett medierande redskap i lÀrprocessen och frÄgar oss dÀrför hur de analyserade böckerna förhÄller sig till detta. VÄrt resultat Àr dÀrmed delvis en presentation av böckernas innehÄll men Àven en diskussion dÀr innehÄllet stÀlls mot teorier kring artefaktens betydelse för lÀrandet. Vi visar att de analyserade böckerna skiljer sig i sitt förhÄllningssÀtt till den grafritande rÀknaren som ett medierande redskap..

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger pÄ att identifiera nÄgra vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motstÄndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika anvÀndarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas Àven mobiltelefonens framvÀxt och funktion i dagens samhÀlle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjÀlp av enkÀter, dels med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer i bÄde Ärskurs fyra och Ärskurs Ätta. Med hjÀlp av forskning inom omrÄdet har sedan resultatet analyserats och diskuterats.

Med ny teknik förvĂ€ntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den hĂ€r uppsatsen avser undersöka vad lĂ€rare har för instĂ€llning till anvĂ€ndandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjudata med fem lĂ€rare i gymnasieskolan. UtifrĂ„n en genomgĂ„ng av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv instĂ€llning till att anvĂ€nda nya metoder i sin undervisning pĂ„pekas problem med spelens kvalitet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

I en skola som i hög grad Àr utrustad med digital teknik utnyttjas ÀndÄ inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhÄllande till tekniken diskuteras i det hÀr arbetet utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsÀttningar att utveckla undervisningen med hjÀlp av digitala redskap. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala skolor. VÄra resultat visar att lÀrarna anvÀnder och integrerar digitala redskap i ganska stor utstrÀckning, men det finns fortfarande mÄnga som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

 I skolan anvÀnds olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde anvÀnda sig av ett material som var i stort sÀtt sjÀlvrÀttande! Det syfte vi har för den hÀr studien Àr att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjÀlpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjÀlpa eleverna i sin sprÄk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i tvÄ klasser pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att det Àr möjligt att anvÀnda sig av Montessorimaterial, men att det krÀvs tid i början och att det dÄ mest Àr ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrÄn det data som vi har samlat Àr att materialet kan vara bra att anvÀnda och gÄr att anvÀnda sig av i skolan.

I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it?s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehÄll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehÄllet i sexÄrsverksamhetens inskolning. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka inskolningsprocesser som anvÀnds i sexÄrsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehÄllet i inskolning. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sÀtta fokus pÄ individanpassad inskolning. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexÄrsverksamheten om det pedagogiska innehÄllet i inskolningen och anser de att inskolningen Àr individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehÄllet i inskolningen variera frÄn pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar pÄ en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades tvÄ förskollÀrare, tvÄ barnskötare och en lÀrare.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer pĂ„ en mĂ„ngkulturell förskola med tvĂ„ medverkande förskollĂ€rare, en barnskötare och 16 barn i Ă„ldrarna 1Âœ- 3 Ă„r har mina frĂ„gestĂ€llningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie Ă€r att musik i nĂ„gon form anvĂ€nds varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sĂ„ngen Ă€r den aktivitet som framtrĂ€der starkast. Resultaten visar att pedagogerna anvĂ€nder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppssprĂ„k och sprĂ„k.