Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Syftet med studien Ă€r att undersöka förskollĂ€rarens syn pĂ„ anvĂ€ndningen av surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg sĂ„ som surfplattor Ă€r ett aktuellt Ă€mne att undersöka dĂ„ det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med tre förskollĂ€rare och en förskolechef, alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt involverade i anvĂ€ndningen av surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lĂ€rande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

TrÀningsredskap för hemmabruk.

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att försöka förstÄ vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva. LikasÄ att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger dÀr identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra Ät dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till lÀs- och skrivsvÄrigheter och i vilken utstrÀckning tolkar man i sÄ fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omstÀndighet? Resultatet visar att det Àr av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av sÀrskilt stöd men ocksÄ att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur elevers motivation och lust att lĂ€ra pĂ„verkas av att arbeta med alla deras sinnen dĂ„ jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fĂ„tt mindre motivation, lusten att lĂ€ra har minskat i skolan. Jag vill Ă€ven undersöka nĂ„gra pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan anvĂ€ndas för att nĂ„ olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen Ă€r stor. Jag har Ă€ven funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om vĂ„ra sinnen. Även nĂ€r det gĂ€ller lust att lĂ€ra finns bĂ„de kunskap och goda intentioner.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sex förskollÀrare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr:- Hur beskriver förskollÀrare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollÀrare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstÄ förskollÀrarnas egna erfarenheter och Äsikter i Àmnet.Resultatet visar att musik Àr en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen anvÀnder musik i sin lek och spontansÄngen Àr ett vanligt inslag som anvÀnds vid exempelvis blöjbyten och pÄklÀdning. Musiken kan anvÀndas för att göra trÄkiga stunder roliga, men ocksÄ som ett hjÀlpmedel att fÄnga barns intresse och koncentration för att lÀra sig nya saker.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

Sett utifrÄn ett historiskt perspektiv kan utvÀrderingar spÄras tillbaka till husförhören som Àgde rum i Sverige under 1600-talet. Under denna tid utövade Àven staten kontroll pÄ det övriga samhÀllet genom prÀster samt inspektörer. I modern tid har USA kommit att bli en förebild för den sorts bedömning utvÀrdering innebÀr. NÄgot som i USA benÀmns "evaluation", och har kommit att slÄ igenom och ligga till grund för den pedagogiska utvÀrderingen. UtifrÄn ett samhÀllsutvecklingsperspektiv har utvÀrdering blivit ett allt mer utbrett fenomen som övergÄtt till att bli populÀrt under frÀmst de senaste decennierna.