I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer somoftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa ochför att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner förutvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skallstudien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdragfrån enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt att arbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur barns matematiska förståelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. Frågeställningar som vi har arbetat med är följande: Hur tänker barn kring matematik? Hur används matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vårt arbete på är bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans läroplan (Lpfö 98) och grundskolans läroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmåga att använda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgångspunkt ifrån barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes på två olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. På varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-årsåldern.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare.En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren.

Forskning har visat att många metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns även ett uppenbart behov av att förstå hela systemet, istället för att fokusera på specifika områden. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur ett tillverkande företag kan förbättra värdeflödet mellan interna processer. För att kartlägga värdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna påverkar varandra, utfördes en värdeflödesanalys av två interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag använder sig av medför stora slöseri.

I kostbudskapet är lärandet ett problem. För att nå ut med kostbudskapet utgår man från vadsom står i läroplan respektive kursplan om vad eleverna skall lära sig. Målen enligtkursplanen i Näringslära 50 poäng på gymnasienivå är bland annat att eleverna skall fåkunskap om vilken betydelse maten har för hälsan samt hur näringsämnena är uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna få kunskap om vilket näringsinnehåll någravanliga livsmedel har samt hur dessa näringsämnen bevaras när beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lärare och elever samt miljön är delarsom har betydelse för att nå ut med kostbudskapet.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden.Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap.