SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken påverkar 10 förskollärares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjälp av intervjuer, vars resultat sedan sammanställdes och diskuterades. Där lyftes såväl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan är något som nyligen var aktuellt då skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgår efter ett bestämt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrån det bestämmer barngruppens optimala storlek.

Det här examensarbetet handlar om planering, simulering och jämförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsättningar.Olika skrifter från IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga källor och internet har använts för att projektera laddparkerna. Detta för att säkerställa att de uppfyller de grundläggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hänsyn på belastningsförmåga, kortslutningstålighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att användas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsättningar har simulerats med hjälp av ett mjukvara för att bestämma den stationära belastningsprofilen.Spänningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats där resultaten har visat att dessa låg inom de rekommenderade nivåerna. Osymmetri har också studerats där det visar sig att hänsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den värsta scenario där eventuella billiga laddstolpar används.

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

Detta examensarbete tar upp frågan hur vägledarna ser på hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser på de relaterade läroprocesserna. Arbetet är ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vägledningens komplexa och mångfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag främst använt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn på kognitiva, psykodynamiska samt sociala läroprocesser. Resultatet av undersökning tyder på att Studie- och yrkesvägledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vägledningsprocessen men att det inte står helt klart hur vägledarna knyter an till läroprocesser i denna förmedling. Begreppen vägledning och pedagogik samt vägledarnas perspektiv på hur de förmedlar kunskap i vägledningsprocessen är ofta starkt förknippade med vägledarens egna personliga erfarenheter men även kunskap och förståelse över läroprocessernas betydelse för en pedagogisk vägledningsprocess. Den personliga påverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna föreställningar om metoder och innehåll i vad som förmedlas men därmed även en påverkan på hur detta förmedlas..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

 Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.

Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolåren vid användande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig på den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen är fyra lärare samt två rektorer med erfarenhet och utbildningen inom området.Resultatet visar att informanterna anser att de får betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundläggande taluppfattningen via diagnosen och därmed kan barn med behov av hjälp och stöd uppmärksammas. Informanterna har en formativ syn på diagnostisering. De fokuserar på hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta är olika på de enheter där informanterna är verksamma.

Under min utbildning har jag märkt att det förekommer ett missnöje med lärarutbildningen på LTU och ville därför undersöka detta närmare. I denna C-uppsats i samhällskunskap var mitt syfte att få ökad kunskap om lärarrollens betydelse för studenternas attityder till lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder på brister i lärarutbildningen och media framställer en mörk bild av den svenska skolan. Samhället vi lever i förändras ständigt liksom lärarrollen och synen på vad en god lärare är. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.