Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut på Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har använts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi ämnar studera i vilken grad som Biovitrum använt sig av de tre strategiska synsätten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tänkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lämpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

 Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Managementmodeller med inriktning mot processorientering blev populära i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och ett flertal olika modeller togs fram, marknadsfördes ivrigt av konsulter samt implementerades i många företag. Några av dessa modeller fick större genomslagskraft än andra. Många av dessa modeller blev så kallade managementtrender som fick stor uppmärksamhet under en period men sedan försvann. Litteraturstudier förde oss in på att Total Quality Management (TQM) och Business Process Reengineering (BPR) är två modeller som rönt stor uppmärksamhet. Det som intresserade oss vid litteraturstudierna var att studera hur dessa modeller upplevs i näringslivet idag, 10-15 år efter att de slagit igenom.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.

I uppsatsen utreds under vilka omständigheter som aktieägarna eller företrädarna i ett svenskt processaktiebolag kan bli ansvariga för bolagets skulder genom ansvarsgenombrott. I uppsatsen görs också en studie av det atypiska processbolag HQ AB. .

LKAB är ett järnförädlingsföretag som är helägt av svenska staten. Produkter som tillverkas är fines och pellets, dessa innehåller järnmineralen hematit och magnetit. Efterfrågan av järnmalmsprodukter är dagsläget mycket god och LKAB arbetar ständigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet på produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja från gråberg i sovrings- och anrikningsverk därefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att råkulor rullas i rulltrummor och därefter torkas på graten (galler rostern).

Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolåren vid användande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig på den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen är fyra lärare samt två rektorer med erfarenhet och utbildningen inom området.Resultatet visar att informanterna anser att de får betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundläggande taluppfattningen via diagnosen och därmed kan barn med behov av hjälp och stöd uppmärksammas. Informanterna har en formativ syn på diagnostisering. De fokuserar på hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta är olika på de enheter där informanterna är verksamma.

Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här diskursen..

Under min utbildning har jag märkt att det förekommer ett missnöje med lärarutbildningen på LTU och ville därför undersöka detta närmare. I denna C-uppsats i samhällskunskap var mitt syfte att få ökad kunskap om lärarrollens betydelse för studenternas attityder till lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder på brister i lärarutbildningen och media framställer en mörk bild av den svenska skolan. Samhället vi lever i förändras ständigt liksom lärarrollen och synen på vad en god lärare är. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Humankapital är inget nytt begrepp och många företag arbetar idag med detta och ser det som en viktig del av sin verksamhet. Problemet enligt många författare är att utläsa vilka effekter en viss åtgärd kring humankapitalet avger, vilket medför att det blir svårt att mäta och värdera. I dagsläget finns ett antal modeller för just detta, men problemet är att dessa är resurskrävande och svåra att sätta sig in i. Det primära syftet med vår uppsats är att jämföra hur fem aktiebolag, vars huvudkontor är belägna i Göteborg, framhåller humankapitalet i sina årsredovisningar. Med detta som utgångspunkt har vi sett hur de arbetar med humankapitalet i praktiken och hur överensstämmelsen dessa emellan ser ut.

BAE Systems Hägglunds AB använder idag ett ritningsbaserat produktionsunderlag. För att effektivisera produktframtagningsprocessen är företaget intresserad av att undersöka möjligheterna till ett ritningslöst arbetssätt där produktionsunderlaget består av 3D-modellen. I CAE- programmet Catia V5, vilket används på företaget, finns en modul vid namn FTA (Functional Tolerancing & Annotations). I denna modul kan information i form av annoteringar sättas ut på 3D-modellen. Detta arbete syftar kring att undersöka funktionaliteten i FTA-modulen samt undersöka vilken mjuk- och hårdvara som krävs för att ett ritninglöst underlag ska kunna presenteras på företagets olika avdelningar.