Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar med språkutveckling med hjälp av de språk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? 2. Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? 3.

How to motivate yourself to learn has always been an area of interest, gamification has become a way of capturing and enhancing ones motivation. But how should the learning applications be designded to maximize the users motivation? This paper adresses wether Yu-Kai Chous framework Octalysis, is applicable on learning applications. The study is conducted by using a modified set of heuristics that are applied to the evaluated applications to gather data that is then used to evaluate the framework. The paper concludes that the framework can be used to evaluate learning applications but it should be modified to improve the results.

Den här studien undersöker gestaltningar av förskolans samhällsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen består av åtta analyser av bilderböcker indelade i två olika tidsperioder, den första tidsperioden är 1976-1987 och den andra tidsperioden är 1998-2011. Syftet med studien är att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förändras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förändrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar på att samhällets ideologi har haft påverkan på hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..

Denna undersökning syftar till att skapa större förståelse för hur specialläraren och specialpedagogen önskar samverka med svenskläraren i arbetet med att optimera läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Ämnet avgränsades till elever på högstadienivå, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. Två informanter, en speciallärare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick från det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallärarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svenskläraren härstammar från två skilda pedagogiska perspektiv..

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förändrats över tid, med tyngdvikt på kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling användes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som målas upp är att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, då bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades på rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förändring.

Konsten har genomgått en rad dramatiska förändringar de senaste decennierna och frågan är om konstpedagogiken har hängt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvärvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frågeställning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, där kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingångar till och förståelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp är ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som händer när mellanrum aktiveras. Jag använder mig av och integrerar två olika sorters verktyg i min undersökning.

Äventyrspedagogik är relativt nytt i Sverige, många vet kanske inte vad det är än, men det har sakta men säkert vuxit sig större genom de 15 år de funnits i Sverige. Det var därför angeläget att bidra med något nytt till området som ännu inte exploaterats tillräckligt. Syftet är att se om äventyrspedagogik stärker kamratrelationer och samarbetsförmåga och genom att intervjua lärare och skicka ut enkäter till elever hoppas vi kunna finna svaret. Resultatet vi fick visade en positiv syn på äventyrspedagogik både från elevernas och lärarnas sida, men hade även sina problemområden, så som brist på resurser..

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan.

Sammandrag Syftet med detta arbete är att undersöka när, hur och varför skönlitteratur används i förskolans verksamhet. För att uppnå våra syften har vi gjort vår undersökning i två förskolor där vi har observerat verksamheten under fem arbetsdagar på vardera förskola. Vi har också genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna är ganska medvetna om skönlitteraturens betydelse men att de inte använder sig av skönlitteratur i den pedagogiska verksamheten på det sätt som aktuell forskning förespråkar. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.