Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn på pedagogiskt ledarskap i grundskolan och få kunskap om hur rektorerna tillämpar detta i praktiken. Syftet var också att få kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest väsentliga statliga och kommunala kraven på rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrån tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgång inom skolområdet har några teoretiska utgångspunkter angående ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet är baserat på intervjuer.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frågor vi vill ta reda på är hur den pedagogiska miljön påverkar barns förmåga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? Vår teoretiska utgångspunkt i arbetet är Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsätt. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att få en inblick i hur pedagogerna väljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati på gräsrotsnivå - En fallstudie om barns delaktighet angående sin utemiljö Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas om¬hand. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn kan ges möjlighet att påverka sin närmsta miljö och hur barns perspektiv används för att skapa det demokratiska lärandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua på en förskola där barnen varit involverade. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att låta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur går det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som använts för att få svar på våra frågor har varit samtalsintervjuer med två av de delta¬gande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens läroplan framhåller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland pedagoger på förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer på alla förskolor, om och hur den däremot används för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmågan att uppfatta och förebygga hälsorisker och motivera till förändrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att få förståelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och värderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav två kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

Smärtlindring av cancersjuka är ett komplext och mångfacetterat område då cancer inte bara drabbar kroppen utan även själen. För att sjuksköterskan skall kunna smärtlindra patienter på ett så effektivt sätt som möjligt måste eventuella barriärer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har använts i denna litteraturstudie för att kartlägga en del av de barriärer en sjuksköterska kan stöta på i sitt pedagogiska arbete vid smärtlindring av cancersjuka, samt på vilka sätt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvårdnaden av patienter så måste han/hon ha goda baskunskaper samt förmågan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar även vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smärtlindring..

Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers och föräldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt på vilka sätt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger och åtta föräldrar från fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade också att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade även att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende på hur mycket de vistas utomhus. .

Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär.

Den pedagogiska verksamheten påverkas av ljudmiljön som antingen kan främja eller motverka kommunikationsmöjligheter. Då tidigare forskning genomfört objektiva mätningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie är att undersöka hur de medverkande förskollärarna uppfattar att ljudmiljön påverkar den pedagogiska verksamheten. Studien ämnar även undersöka vad förskollärare uppfattar sig göra för att främja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:Hur uppfattar förskollärarna att ljudmiljön påverkar verksamheten?Vad uppfattar förskollärarna vara en god ljudmiljö?Hur uppfattar förskollärarna sig arbeta för att främja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgångspunkten för studien är von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.