Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 62 av 164

LÀrares första tid i yrket - fusionen mellan teori och praktik/The first step in teacher profession - theory and practice in fusion

Arbetet bestĂ„r av en undersökning av förskollĂ€rare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit pĂ„ lĂ€rarnas ambitioner och pĂ„ svĂ„righeter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstĂ„ relationer mellan ambitionerna och svĂ„righeterna. ÖvergĂ„ngen frĂ„n lĂ€rarutbildningen till att arbeta i verksamheten, Ă€r den fruktsam för professionens utveckling? Det Ă€r ett fenomen jag undersökt.

Gelman och Gallistels fem principer om upprÀkning :  En observations- och intervjustudie pÄ tvÄ förskoleavdelningar

Syftet med undersökningen Àr att samla in data över barns rÀknande och rÀkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till rÀkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som anvÀndes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollÀrare om deras syn pÄ matematik och deras arbetssÀtt i verksamheten.VÄra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjÀrde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen Àr svÄr att upptÀcka hos barnen och anvÀnds i mindre utstrÀckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet Àr pedagogens pÄverkan av barnens initiativtagande i deras spontana rÀkning..

Pedagogisk dokumentation

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrÄn bÄde lÀrares perspektiv och barns perspektiv. MÄlet med undersökningen var att fÄ djupare kunskaper inom Àmnet. Under undersökningens gÄng har vi genomfört bÄde lÀrare och barnintervjuer dÀr vi har fÄtt svar pÄ hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarna anvÀnder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Pedagogen och muntligt berÀttande : En studie om pedagogiska förhÄllningssÀtt i förskolan

Den hÀr studien handlar om pedagogens roll i muntligt berÀttande i förskolan utifrÄn Merleau- Pontys livsvÀrldsteori dÀr kroppen Àr central. Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra pedagogers agerande i deras muntliga berÀttande; hur de anvÀnder kroppssprÄk, mimik, röst men Àven hur de anvÀnder rekvisita nÀr de berÀttar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berÀttande anvÀndes observation som metod. TvÄ pedagoger har observerats vid tre olika tillfÀllen, och en av pedagogerna observerades vid tvÄ tillfÀllen med tvÄ olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utstrÀckning anvÀnder sig av bÄde kroppssprÄk och mimik, Àven om rösten anvÀnds allra mest. Pedagogerna anvÀnder Àven sin blick för att fÄnga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt Àr viktigt för att fÄ barnen att lyssna och fokusera pÄ sagan..

Inte utan min mobil! : En studie om gymnasieelevers anvÀndande av mobiltelefonen i klassrummet ur ett genusperspektiv

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Pedagogisk dokumentation: att ÄskÄdliggöra lÀrande och
utveckling

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Musikpedagogik i förskolan : Om olika syften med att arbeta med musik i förskolan

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Utevistelse pÄ förskolan : Barns tankar om att vara ute pÄ förskolan

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

Pedagogen och internet

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

Uppfattningar om betydelsen av motorisk trÀning för barn med ADHD/DAMP

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och förĂ€ldrar uppfattar betydelsen av motorisk trĂ€ning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt barnens motorik, koncentrationsförmĂ„ga samt sociala förmĂ„ga pĂ„verkas av fysisk aktivitet, och pĂ„ vilket sĂ€tt diagnosen ADHD/DAMP stĂ€ller krav pĂ„ pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgĂ„ng och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen frĂ„n St: Örjans skolor har bestĂ„tt av tvĂ„ pedagoger, en idrottslĂ€rare, en assistent och en förĂ€lder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade mĂ„nga Ă„rs erfarenhet inom omrĂ„det. Vi har anvĂ€nt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrĂ„n följande temaomrĂ„den: skolpersonal och förĂ€lders syn pĂ„ fysisk aktivitet/motorisk trĂ€ning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens pĂ„verkan pĂ„ barnen, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmĂ„ga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet Ă€r att samtliga intervjupersoner i denna studie Ă€r ense om att fysisk aktivitet och motorisk trĂ€ning Ă€r av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.NĂ„got som de intervjuade tryckte pĂ„ var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, hĂ€r sĂ„gs idrotten som en viktig arena.

LÀrares anvÀndning av det nationella provet i matematik A

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus pÄ planering och bedömning i förhÄllande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lÀrare synliggörs hur dessa lÀrare förhÄller sig till det nationella provet och hur de anvÀnder det i förhÄllande till Skolverkets anvisningar. Resultatet frÄn studien visar att de fyra lÀrarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifrÄga om en likvÀrdig bedömning, som stÀmmer vÀl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lÀrare anvÀnder provet pÄ ett sÀtt som stÀmmer vÀl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall anvÀndas, vilket kan pÄverka undervisningsprocessen negativt..

Fritidspedagogers yrkesstatus : En studie om hur fritidspedagoger ser pÄ sin yrkesstatus

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ statusen i yrket. FrÄgestÀllningarna har utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att de ska besvara bÄda hur fritidspedagoger ser pÄ sin yrkesstatus samt hur de anser deras yrkesstatus konstrueras. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och samtliga informanter upplever att deras yrkesstatus Àr lÄg. Det finns olika skÀl till varför informanterna anser detta men fyra aspekter Äterkom: lön, utbildning, yrkestiteln och dÄliga kunskaper om yrket. Fritidspedagogerna upplever att den lÄga yrkesstatusen beror pÄ att de har lÄga löner i relation till lÀrarna, de upplever att det finns lÄg kunskap om fritidsverksamheten och det viktiga pedagogiska arbetet fritidspedagoger utför.

Mobilt lÀrande i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med inriktning IKT inom fritidshemmet

Mitt syfte Àr att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT pÄ fritidshemmet. Fokus ligger pÄ hur IKT kan anvÀndas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter pÄ fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas Àr en möjlig vÀg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lÀrande ge barn pÄ fritidshemmet.

Den tredje pedagogen i Reggio Emilia inspirerade förskolor : En genuskritisk granskning av lÀrmiljöerna

I lÀroplanen för förskolan stÄr vÀldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lÀrorik. En av tolkningarna av lÀrmiljöerna Àr att anvÀnda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lÀrmiljöerna Àr att dessa skall utgÄ frÄn barnen, frÄn individen och att alla hundra sprÄken skall anvÀndas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fÄngade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Skönlitteraturens pedagogiska potential : En enkÀtstudie om grundskollÀrares anvÀndning och syn pÄ skönlitteratur i undervisningen

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->