Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares åsikter kring arbetet med att skapa trygga barngrupper inom förskola och förskoleklass. Vi ska även undersöka vilka arbetssätt de använder i sitt arbete för trygga barngrupper. För att uppfylla vårt syfte har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Genom dessa intervjuer har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vår undersökningsgrupp bestod av åtta förskollärare med olika pedagogiska inriktningar.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

The Third International Assessment of Educational Progress (TIMMS) and the Programme for International Student Assessment (PISA) during the last decades regarding the results of mathematics teaching shows that China have a better performance than Sweden?s.Swedish teacher-guidelines focus on developing student?s individual interest and confidence for mathematics. In the Chinese teaching-guidelines for Mathematics Curriculum Standards, Ordninary Senior Secondary, the focus is given on: Elevate their mathematics literacy necessary for future citizenship and Development of citizen´s qualities (s.3).Teachers are the primary factors that impact teaching and learning of mathematics. Two teachers from Sweden and two from China were interviewed and their methods were compared in my study. The aim of my study was to understand mathematics teaching in China and Sweden.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vari det speciella med särskolans pedagogiska arbete består genom en undersökning om hur man arbetar med elever på gymnasiesärskolan inom svenskämnet. Studien ämnade även ta reda på om gymnasiesärskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lärare på en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesärskolan har en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen präglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom även att pedagogiken inom gymnasiesärskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehåll.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar..

Syfte: Syftet med studien är: Att få kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om läsinlärning och läsförståelse. Den övergripande frågeställningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lässtrategier och läsförståelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv används som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lärares organiserande av lärande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien är utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Under de senaste årtiondena har matematikbokens format inte utvecklatsnämnvärt, man har försökt att blir mer digital genom att skickamed en cd-skiva med digitalt material och för de lägre årskurserna igrundskolan finns det matematikspel. För gymnasielever finns inte mycketinteraktivt och digital material idag. Behovet av en ny lärresurs ärstort och vi vill med detta arbete utröna vilka funktioner som bör ingå.Elever och lärare är överlag mycket positiva till utvecklingen ochde undersökningar vi tagit del av visar på ökat användande av datorerute på skolorna. Vi tog fram två gränssnittsskisser med en lärargruppoch en elevgrupp oberoende av varandra. Dessa två skisser sammanfogadestill en prototyp.

Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas.

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.