Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 63 av 164

Pedagogiskt arbetssÀtt för barn med ADHD - En kvalitativ studie med erfarna lÀrare inom omrÄdet

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Tallriksmodellen och mÄltidsmÄttet : En utvÀrdering av pedagogiska hjÀlpmedel för mÄltidssammansÀttning

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

Är skriftliga lĂ€romedel bra till den praktiska undervisningen pĂ„ glasskolan?

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Vad Àr "mentorskap" och hur uppstÄr lÀrande i en mentorsrelation?

Denna studie genomfördes pÄ ett ledarskapsprogram i södra Sverige med 20 deltagare som ocksÄ var adepter för sina 20 mentorer. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna uppfattade mentorskap och att jÀmföra detta med det teoretiska mentorskapet, samt att utröna om det uppstÄr lÀrande i mentorskapet. De teorier som utgicks ifrÄn hÀrstammar frÄn Dewey, Kolb, Knowles och Argyris. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med inriktning pÄ semistrukturerade intervjuer. De fem intervjuer som gjordes var uppdelade pÄ tvÄ mentorer, tvÄ adepter och en programutformare.

Gymnasieskolan - en skola för alla?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida gymnasieskolan Àr en skola för allautifrÄn ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus pÄ deprimerade elever,genom en studie av HÀssleholms kommun. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer somtolkats hermeneutiskt dÀr frÄgorna varit fritt formulerade inom fasta frÄgeomrÄden.Materialet har bestÄtt av intervjuer med totalt 18 personer varav tre frÄn sjukvÄrden och15 frÄn gymnasieskolorna samt aktuell forskning pÄ omrÄdet frÄn bÄde det pedagogiskaoch det medicinska forskningsomrÄdet. Undersökningen visar att HÀssleholms kommunsgymnasieskolor inte Àr en skola för alla nÀr det gÀller deprimerade elever. PÄ skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deÄtgÀrder som sÀtts in Àr av exkluderande form dÀr eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lÀmpliga ÄtgÀrder för deprimerade elever i skolan..

Autismpedagogik för alla? : en studie om lÀrares pedagogiska strategier i idrott & hÀlsa för gymnasiesÀrelever med autism

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Det pedagogiska stödet för barn med koncentrationssvÄrigheter - ur ett lÀrarperspektiv : En jÀmförelse mellan en friskola och en kommunal skola

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

Åldersintegrerad undervisning Attityder hos lĂ€rare, elever och förĂ€ldrar till ett arbetssĂ€tt

Arbetet har som ambition att försöka belysa lÀrarnas, elevernas och förÀldrarnas attityder till Äldersintegrerad undervisning, Är 4-6, vid Hagaskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur skolan arbetar med Äldersintegrering. Resultatet visar att förÀldrar till barn i Är 4, bÄde flickor och pojkar, samt förÀldrar till flickor i Är 6 Àr mer kritiska till Äldersintegrering som organisationsform Àn övriga. FörÀldrarnas delvis negativa attityd till Äldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt vÀrderar det pedagogiska arbetet lÄgt. Eleverna i Är 4 och i Är 5 Àr mer positiva till Äldersintegrering Àn eleverna i Är 6 som gÀrna vill gÄ i en klass med jÀmnÄriga.

Varför arbetslag i skolan?

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare Är. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det sjÀlvklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över lÀroplaner och utredningar tillför förstÄelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv pÄ hur man kan förstÄ syftena med samverkansformen arbetslag.

Ämnesövergripande arbete för grundskolans Ă€ldre elever - En undersökning av lĂ€rares syn pĂ„ arbetssĂ€ttet

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser pÄ arbete i Àmnesövergripande arbetsomrÄden. De lÀrare som deltar i undersökningen arbetar i Àmnesövergripande arbetsomrÄden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i arbetslaget samt observationer av nÄgra genomförda lektioner ges en bild av hur lÀrarna upplever att det fungerar att arbeta Àmnesövergripande. LÀrarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssÀttet eftersom undervisningen ger eleverna bÄde bredd och djup i de kunskaper som lÀrs in. Kunskaperna lÀrs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svÄrigheter att organisera arbetet, dels att tidsmÀssigt fÄ till stÄnd ett bra samarbete mellan involverade lÀrare, dels att hitta sÀtt att synliggöra respektive Àmnen inom det Àmnesövergripande arbetsomrÄdet..

Estetiska LÀrprocesser - ett sÀtt att frÀmja elevers lÀrande?

Syftet med studien var att undersöka vad nÄgra verksamma lÀrare hade för syn pÄ estetiska lÀrprocesser. Vi ville Àven fÄ fram om det var nÄgot som lÀrarna sjÀlva anvÀnde sig av och i sÄdana fall varför eller varför inte. För att ta reda pÄ hur olika lÀrares syn kan se ut nÀr det gÀller estetiska lÀrprocesser sÄ valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare verksamma i de tidigare Ären som har olika arbetssÀtt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssÀttet, men i vilken omfattning och hur de anvÀnder sig av det skiljer dem Ät.

?Vi gör som vi alltid gjort men tÀnker nytt? : En intervjustudie med fokus pÄ förskollÀrares förÀndrade syn kring sin yrkesroll

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva förskollÀrares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda pÄ vilken betydelse arbetslaget har för att förskollÀrare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt möjlighet att ta del av förskollÀrarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vÄr analys och diskussion.

Slöjden i Àmnesövergripande samarbeten. : LÀrares resonemang om möjligheter, fördelar och problem.

Denna uppsats bygger pÄ empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelÀrare. Syftet Àr att ta reda pÄ dessas instÀllning till och erfarenheter av Àmnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingÄende Àmnena. Resonemangen sÀtts in i en ram av teorier, lÀroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lÀmplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till Àmnesövergripande samarbete dÄ det ger tydliga sammanhang för elevernas lÀrande vilket anses fördelaktigt, men mÀngden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det krÀver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som mÄste hinnas med. En annan tydlig indikation Àr att lÀrarnas sÀtt att uttrycka sig Àr vÀsensskilt frÄn den typ av facksprÄk som anvÀnds inom forskningen..

FörskollÀrare beskriver utvecklingssamtal : en intervjustudie

Syftet med studien var att se hur förskollÀrare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollÀrarna pÄ de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. FörskollÀrarna anvÀnder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

Jen? Hubay och den ungerska violinskolan

Detta examensarbete handlar om Jen? Hubays1 pedagogiska metoder, historien om den ungerska violinskolan och dess inverkan pÄ 1900-talets stora violinister. Examensarbetet omfattar bland annat personliga upplevelser och erfarenheter som kan knytas till Àmnen och metoder vilka skrivits ner av tidigare studenter dÄ violinskolan kom till. Detta arbete vill uppmÀrksamma att Jen? Hubay skapade en av Europas mest kÀnda och viktigaste violinskola och förnyade metodiken av den europeiska violinpedagogiken med sina unika och helt nya synpunkter som ledde till en hög internationell nivÄ.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->