Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 60 av 164

Modellen som verktyg : gjutsandsmodellen som hjÀlpmedel i designprocessen

Modellen Àr ett kraftfullt redskap i designprocessen. Inte bara pÄ grund av dess pedagogiska vÀrde vid en presentation eller demonstration av nÄgot, den Àr Àven ett vÀrdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och anvÀnt den som ett skissverktyg nÀr jag utformat flera olika förslag pÄ utformning av en trÀdgÄrd i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gÄtt till vÀga nÀr jag anvÀnt den i min designprocess. I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan Àven kÀnna höjdskillnaderna och formerna i trÀdgÄrden med mina hÀnder sÄ har modellbyggandet hjÀlpt mig att förstÄ platsen pÄ ett bÀttre sÀtt och det har hjÀlpt mig att utforma och presentera sex olika förslag pÄ utformning av trÀdgÄrden som jag redovisar i det hÀr arbetet..

Skolans ansvar för mobbning mellan elever

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Förskoleklassens innehÄll och arbetssÀtt ? intention och fallstudie

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara pÄ mitt syfte har jag dels lÀst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med tvÄ förskollÀrare. Jag har Àven haft formella samtal med tvÄ förskollÀrare, en grundskollÀrare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till Àr att förskollÀrarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare pÄ deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna Àr barncentrerade. FörskollÀrarna anvÀnder sig av den lÀrande leken och ett för barnen meningsfullt innehÄll.

LÀrarperspektiv pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare pÄ grundskolans senare Är ser pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sÄdan. För att uppnÄ syftet utformade vi en enkÀt som delades ut till 60 verksamma matematiklÀrare i Är 7-9 inom LuleÄ kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framtrÀdde bilden av att instÀllningen bland lÀrarna till största delen Àr positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgÄr ocksÄ av undersökningen hur sÄdan matematikundervisning bedrivs, nÀrmare bestÀmt genom att anvÀnda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vÄr uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning Àr vÀrdefull för att fÄnga elevernas intresse och fÄ dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Samverkan mellan olika pedagogiska traditioner i utomhuspedagogik : En analys av tvÄ intervjuer med hjÀlp av dataprogrammet Complador

Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.

Förskolans framtida rum: En studie baserad pÄ lÀrares resonemang kring miljön och dess betydelse

BAKGRUND: Miljön pÄ förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lÀrande. Barns lÀrande pÄverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förvÀntas av barnen och vad som förvÀntas ske i rummet. SYFTE: Syftet Àr att undersöka exempel pÄ hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lÀrare berÀttar att miljön har för barns lÀrande. METOD: Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrÄn.

Kunna lÀra ut eller kunna det man lÀr ut : en undersökning av gymnasieelevers uppfattning om lÀrarkompetens inom Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.

LÀsa för att lÀra : Om lÀrares och elevers instÀllning till skönlitteratur som verktyg i frÀmmandesprÄksundervisning pÄ gymnasiet

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky?s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction.

Konflikthantering i skolan ur ett internationellt perspektiv : En litteraturstudie kring elevansvar och personlig utveckling genom peer mediation

I denna litteraturstudie har synen pÄ konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras pÄ peer mediation, nÄgot vars pedagogiska implikationer lyser med sin frÄnvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter nÀrmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer bÄde risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhÄllningssÀtt och lÄngsiktiga strategier till konflikthantering ser vi nÄgot som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Matematik i barnboken

Syftet med följande arbete Àr att utifrÄn ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i Ärskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundlÀggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjÀlp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ att barnböcker Àr ett tillskott för barnets matematikinlÀrning. Med en barnbok som underlag fÄr barnet erfara och utveckla matematikbegreep pÄ ett naturligt sÀtt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

Respekt, Tygghet och Kommunikation : Ett designpedagogiskt projekt i en rehabiliteringsmiljö för ungdomar

Projektet Àr en designpedagogisk undersökning som genomförts pÄ ett rehabiliteringscenter pÄ södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer pÄ en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? FrÄgestÀllningen undersöks och redovisas med hjÀlp av tvÄ olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning pÄ Konstfack vecka tvÄ 2012, dÀr bÄda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehÄll.Projektet Àr ett kvalitativt forskningsprojekt dÀr etnografiinspirerade metoder anvÀnds för att analysera och skapa nya kunskaper utifrÄn ungdomarnas berÀttelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sÀttet designpedagogen och informanterna lÀr och utbyter erfarenheter med varandra utifrÄn socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrÄn informanternas behov pÄ rehabiliteringsinstitutionen.

Pedagogisk diskussion om dokusÄpor ? meningslös eller betydelsefull för eleverna?

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förstÄelse för dokusÄpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen Àr meningslös eller betydelsefull för eleverna. UtifrÄn problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förstÄelse för de implicita budskap som merparten av dokusÄporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts pÄ 32 elever i skolÄr 4 och 5 pÄ en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrÄn flera olika perspektiv; sÄvÀl dess positiva som negativa pÄverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bÀr huvudansvaret för det som barn ser pÄ TV och varför de tittar, samt dokusÄpornas utveckling och pÄverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förstÄelse men att diskussionen bör genomföras nÀr eller om man som pedagog ser att dokusÄpornas budskap pÄverkat eleverna negativt..

Förskolans bemötande av barn som lever med skyddad identitet

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.

Stress hos barn i förskolan : En studie om förebyggande arbete mot stress hos barn i förskolan

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

Uttryck, intryck : FörskollÀrares tankar om estetiska uttrycksformer i förskolor med tre olika pedagogiska inriktningar

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachersÂŽstories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->