Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

 Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.

Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolåren vid användande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig på den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen är fyra lärare samt två rektorer med erfarenhet och utbildningen inom området.Resultatet visar att informanterna anser att de får betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundläggande taluppfattningen via diagnosen och därmed kan barn med behov av hjälp och stöd uppmärksammas. Informanterna har en formativ syn på diagnostisering. De fokuserar på hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta är olika på de enheter där informanterna är verksamma.

Under min utbildning har jag märkt att det förekommer ett missnöje med lärarutbildningen på LTU och ville därför undersöka detta närmare. I denna C-uppsats i samhällskunskap var mitt syfte att få ökad kunskap om lärarrollens betydelse för studenternas attityder till lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder på brister i lärarutbildningen och media framställer en mörk bild av den svenska skolan. Samhället vi lever i förändras ständigt liksom lärarrollen och synen på vad en god lärare är. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer förskollärare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper där sammanlagt åtta förskollärare deltagit. Resultatet visar att förskollärarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnå målen för verksamheten står eller faller. Istället ser de barngruppens storlek som en av många faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det är hur förskollärarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhållningssätt och balansgången mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förståelse för förskollärares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som påverkar den. Genom att visa på olika aspekter som påverkar kvalitéten i förskolan, och därmed också påverkar möjligheten att uppnå målen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbättra verksamheten i stort..

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrån föräldrars och dagbarnvårdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur kommer det sig att föräldrarna har valt att ha sina barn på familjedaghem istället för förskola och Finns det några tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten på familjedaghem och förskola utifrån dagbarnvårdarens och föräldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta område har bland annat tagit upp dagbarnvårdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt föräldrarnas syn på verksamheten i familjedaghem. Studien är utförd utifrån kvalitativa metoder med intervjuer och enkätundersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. AbstractStudien belyser två olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.