Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS ? modellen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik är element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det även individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade även till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling på huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivåer av Openness och Agreeableness jämfört med psykologistudenter (n=134).

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Det pedagogiska intresset för ?lärstilar? har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade.

Undersökningens syfte är att skapa en djupare förståelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrättalagda lärandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal både på den särskilt tillrättalagda lärandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hälsoperspektiv på funktionsnedsättning.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.