Syftet med denna undersökning Ă€r att diskutera hur pedagoger arbetar med lĂ€sinlĂ€rning dĂ€r alla olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder finns tillgĂ€ngliga, och om lĂ€sinlĂ€rningen skiljer sig nĂ„got Ă„t nĂ€r det rör de lĂ€ssvaga eleverna. Arbetet utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar; Hur arbetar pedagoger med barns lĂ€sinlĂ€rning, vilka metoder anvĂ€nder pedagogerna sig av vid barnens lĂ€sinlĂ€rningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssĂ€tt? Är det nĂ„gon skillnad i arbetet och arbetsmetoden nĂ€r man arbetar med barn med lĂ€ssvĂ„righeter jĂ€mfört med arbetet med barn utan lĂ€ssvĂ„righeter? De metoder urvalsgruppen bestĂ„r av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat pĂ„ enkĂ€ten, dessa arbetar alla pĂ„ tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har stĂ€llts mot den tidigare forskning som gjorts pĂ„ Ă€mnet, den tar bĂ„de upp olika lĂ€sinlĂ€rningsmetoder sĂ„ som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till lĂ€sning. Även nĂ„gra forskares Ă„sikter om barn och deras lĂ€sinlĂ€rning belyses tillsammans med empirin.

Bakgrund: MÄnga tidigare studier har genomförts dÀr olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvÀrden utvÀrderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. AxellÀget för astigmatism har dock sÀllan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bÀst överrensstÀmmer med resultaten frÄn subjektiv refraktion nÀr det gÀller att hitta axellÀget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bÀst kan assistera undersökaren i att fÄ fram en utgÄngspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats pÄ undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism pÄ ?-0.75 DC pÄ minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulÀr subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axellÀge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Hur ska lÀraren vÀlja en bra undervisningsmetod vid inlÀrning av multiplikationstabellen? Först mÄste lÀraren veta hur eleverna lÀr, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som Àr bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjÀrnan, matematikinlÀrning samt olika arbetssÀtt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallÀrare och matematiklÀrare för att ta reda pÄ hur de vÀljer metod. Resultatet av studien blev att lÀraren mÄste kÀnna till varje elevs inlÀrningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssÀtt och metoder som passar deras olika sÀtt att lÀra..

Det finns i dagslÀget fÄ tids- och kostnadseffektiva metoder och tekniker för att mÀta och utvÀrdera anvÀndarupplevelse över tid. Detta trots att tidsaspekten av anvÀndarupplevelsen under de senaste Ären har uppmÀrksammats som en viktig komponent av anvÀndarupplevelsen inom mÀnniska-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale Àr tvÄ metoder framtagna för att mÀta förÀndringar i anvÀndarupplevelse över tid med hjÀlp av retrospektion och skapande av grafer över utvecklingen av anvÀndarupplevelsens olika dimensioner.Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utvÀrderingsverktyg fram med mÄlet att undersöka verktygets förmÄga att mÀta förÀndringar i anvÀndarupplevelse under en utvÀrderingsperiod. Verktyget testades pÄ 9 deltagare i en utvÀrdering av en mailklient under tvÄ veckors tid.Resultatet indikerar att utvÀrderingsverktygets dimensioner samlar upplevelser av relevans för de dimensioner som undersökts men visar ocksÄ pÄ att ytterligare testning och validering av metod och verktyg behövs för att faststÀlla att mÀtningarna Àr reliabla och att det som mÀts Àr vad som avses mÀtas..

It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point.The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking.An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand?s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching.The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn.

MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga och det Àr dÀrför viktigt att lÀrarna har sÄdana kunskaper sÄ att de kan arbeta för att sprÄket utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Avsikten med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka metoder lÀrarna anvÀnder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lÀrare med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda pÄ vilka förkunskaper de har, om barnen fÄr modersmÄlsstöd samt hur förÀldrakontakt och attityder till tvÄsprÄkighet pÄverkar de metoder de anvÀnder i sitt arbete med att utveckla sprÄket hos barnen.Slutsatsen blev att lÀrarna skaffat sig vÀrdefulla erfarenheter genom lÄngvarigt arbete med invandrarbarn. De anvÀnder i stort sett samma metoder, men i de skolorna dÀr det finns mÄnga invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och anvÀnda sig av sitt kroppssprÄk..

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.

TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) Àr tvÄ energipsykologiska metoder som anvÀnts vid Ängestproblematik. Energipsykologi Àr ett samlingsnamn för metoder med influenser frÄn bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka omrÄdet energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i tvÄ steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jÀmfördes med varandra.

Allt fler mÀnniskor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försÀmrad hÀlsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och vÄld i samhÀllet. Sjuksköterskan inom primÀrvÄrden trÀffar mÄnga patienter i hÀlsosamtal och det Àr dÄ viktigt att frÄga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svÄr uppgift för mÄnga sjuksköterskor, dÄ det finns risk att patienten kan kÀnna sig krÀnkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att frÄga om alkoholvanor.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollÀrare) tÀnker och arbetar för att stimulera och utveckla den sprÄkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar gÀller vilka arbetssÀtt och vilka förhÄllningssÀtt de utvalda pedagogerna anvÀnder och utgÄr ifrÄn.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har dÀrefter skett med hjÀlp av utskrivna samtalstexter och jÀmförelser med utvald litteratur inom omrÄdet sprÄklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar sprÄklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön Àr efter yttre förutsÀttningar planerad för att vÀcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och sprÄklekar i olika form fÄr stort utrymme.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet pÄ en 5-Ärsavdelning utifrÄn pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda pÄ vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lÀrt sig. Studien bygger pÄ den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att fÄ syn pÄ och ta del av barnens tankar kring deras lÀrande. Arbetet pÄ förskolan görs enligt pedagogerna utifrÄn barnens intresse och lÀroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten Àr förutbestÀmd i förhÄllande till vad barnen ska lÀra.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.