VÄr uppsats har tvÄ syften. Det första syftet Àr att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som anvÀnds för lÀs- och skrivinlÀrning. Det andra syftet Àr att undersöka tvÄ klasser i tvÄ olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning.I vÄra observationer mötte vi tvÄ skilda arbetssÀtt i de tvÄ klassrummen. Det som var gemensamt för de bÄda lÀrarna var att de utgick ifrÄn klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmÀssiga och inte i första hand baserade pÄ teori..

VÄr kandidatuppsats handlar om anvÀndning och utveckling av Kustpilens biljettautomat. Vi har, genom etnografiska metoder, studerat hur mÀnniskor anvÀnder sig av biljettautomaten vid köp av en tÄgbiljett. För att generera designidéer och utveckla vÄrt designförslag har vi utgÄtt frÄn dessa studier. Vi har sett hur viktigt det Àr för anvÀndarna att fÄ feedback pÄ utförda handlingar. Biljettautomatens design Àr viktig för att uppmana kunderna till rÀtt anvÀndning.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvÀndning i undervisningen i skolÄr 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs pÄ nÄgra skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var ocksÄ att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät mellan de skolor dÀr sagor och barnlitteratur anvÀnds mycket jÀmfört de dÀr sagorna inte har en framtrÀdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lÀrarintervjuer och kvantitativa elevenkÀter. Intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor och 40 elever deltog i enkÀtundersökningen.

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolÄren för elever med annat modersmÄl. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmÄl i de tidiga skolÄren.

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken Àr komplexiteten bÄde i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, dÀr systemutveckling sker. Nu föredras smÄ projekt, som omfattar fÀrre Àn tio deltagare och genomförs pÄ mindre Àn ett Är. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lÀmpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som fÄr benÀmningen dynamiska metoder, för smÄ projekt.

Som svar pÄ ökade krav pÄ IT-relaterade produkter har de sÄ kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. FöresprÄkare för agila metoder hÀvdar att bÀttreresultat kan uppnÄs genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmÄn för ett större fokus pÄ smÄsjÀlvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssÀtt.De vÀrderingar och den praxis som Àr förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för smÄ företag , pÄ grund av den tunga betoningen pÄ smÄ sjÀlvstÀndigagrupper och brist pÄ formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omstÀndigheter uppstÄr nÀr en avdelning pÄ ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie pÄ enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anstÀllda vÀrlden över.I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder Àr korrelerat mednÀrheten till mjukvaruutvecklingsprocessen .

I vÄrt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lÀrare anvÀnde sig av gÀllande lÀs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det mÄnga fakta, tips och idéer. VÄra frÄgestÀllningar handlade om lÀs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har lÀst poÀngterar vikten av att vuxna, sÄsom lÀrare och förÀldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

Vilka metoder och hjÀlpmedel underlÀttar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter?.

Preparandutbildningen Àr relativt nytt pÄ gymnasieskola och det Àr inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vÀgledning pÄ gymnasieskolor Àr studie- och yrkesvÀgledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan pÄ ett strukturerat och överskÄdligt sÀtt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvÀgledarna kan bli begrÀnsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. VÄr studie syftar till att undersöka vilka vÀgledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett vÀlunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi anvÀnder för att analysera resultatet Àr sjÀlvkÀnnedom, kompromiss och begrÀnsningar samt beslutsprocess.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.