Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Vad det Àr som hÀnder inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn Àr ett frÄgetecken, dÄ vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vÄrdcentral har fÄtt anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, dÄ de misslyckat med rekryteringen sjÀlva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gÀllande dess organisering och styrsÀtt. De nya arbetsmetoderna inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer har kommit att pÄverkas av idéer om New public management.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate childrenÂŽs learning and examine what determines the choice of educational materials.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglĂ€dje vid Ă€tstörningar samt undersöka hur anvĂ€ndbara dessa metoder kan vara för mĂ€nniskor med Ă€tstörningar bĂ„de i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem och ett omrĂ„de dĂ€r det krĂ€vs mer uppmĂ€rksamhet och forskning för att öka förstĂ„elsen och kunskapen av Ă€tstörningar, samt Ă€ven för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig pĂ„ Ă€tstörningar och matglĂ€dje. Det Ă€r oerhört viktigt att hitta glĂ€djen för mat nĂ€r man har en Ă€tstörning för att kunna nĂ„ ett friskare liv och ett friskare tĂ€nkesĂ€tt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan anvĂ€ndas för att hjĂ€lpa mĂ€nniskor med Ă€tstörningar att finna matglĂ€dje. En studie har genomförts pĂ„ Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade pĂ„ hur personalen arbetar för att hjĂ€lpa patienter att finna glĂ€dje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat pĂ„ ett positivt sĂ€tt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes bĂ„de innan och efter undersökningen pĂ„ Capio Anorexi Center.

Syftet med denna studie Àr att beskriva tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra personer som sjunger ?falskt? att sjunga mer ?rent?. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksÄng utifrÄn forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgÄngspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken Àr den metod som anvÀnts för att genomföra resultatet.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Patienter med cardiovaskulÀr sjukdom krÀver i mÄnga fall en livslÄng medicinering dÀr följsamheten till den medicinska behandlingen ofta brister. Följden blir ett lidande för individen med ett försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde innefattar att förmedla evidensbaserad kunskap till sina patienter. Syftet Àr dÀrför att belysa metoder till ökad följsamhet genom sjuksköterskans pedagogiska roll i samband med lÀkemedels behandling vid cardiovaskulÀr sjukdom. Vetenskapliga artiklar Àr sökta via databaserna Cinahl och PubMed.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att sÀkerstÀlla förskolans kvalitet. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) stÄr det tydligt angivet att pedagogerna Àr Älagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i mÄnga fall leder till att förskolans verksamhet fÄr en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation Àr ett sÀtt att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten frÄn denna utgÄngspunkt. DÀrigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera vilken instÀllning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de anvÀnder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats bestÄr av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i en mellanstor vÀstsvensk kommun.ResultatVi har genom vÄra intervjuer kommit fram till att mÄnga av vÄra informanter hade liknande Äsikter om pedagogisk dokumentation.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

I detta arbete studeras metoder att lÀra ut jazzimprovisation pÄ elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrÄn litteratur och tidigare forskning, Àmnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lÀra ut detta pÄ elgitarr. I resultatdelen redovisas och jÀmförs vad fyra elgitarrlÀrare vid kulturskola och gymnasium tÀnker kring Àmnet jazzimprovisation, samt metoder för att lÀra ut det. De berÀttar utifrÄn sin erfarenhet som elgitarrlÀrare om vilka svÄrigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning pÄ elgitarr. De talar ocksÄ om metoder de inte anvÀnder i dagslÀget, men kan tÀnka sig anvÀnda.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Detta Àr en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lÀrare i bild och hur de lÀgger upp sina planeringar i undervisningen utifrÄn dessa tvÄbegrepp. Jag intervjuade tre lÀrare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som pÄverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrÄn dessa begrepp. Resultatet visade att lÀrarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som frÀmst pÄverkade deras planeringar var elevernas önskemÄl iundervisningen och skolornas utrustning..