Detta examensarbete tar upp frÄgan hur vÀgledarna ser pÄ hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser pÄ de relaterade lÀroprocesserna. Arbetet Àr ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vÀgledningens komplexa och mÄngfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag frÀmst anvÀnt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn pÄ kognitiva, psykodynamiska samt sociala lÀroprocesser. Resultatet av undersökning tyder pÄ att Studie- och yrkesvÀgledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vÀgledningsprocessen men att det inte stÄr helt klart hur vÀgledarna knyter an till lÀroprocesser i denna förmedling. Begreppen vÀgledning och pedagogik samt vÀgledarnas perspektiv pÄ hur de förmedlar kunskap i vÀgledningsprocessen Àr ofta starkt förknippade med vÀgledarens egna personliga erfarenheter men Àven kunskap och förstÄelse över lÀroprocessernas betydelse för en pedagogisk vÀgledningsprocess. Den personliga pÄverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna förestÀllningar om metoder och innehÄll i vad som förmedlas men dÀrmed Àven en pÄverkan pÄ hur detta förmedlas..

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrÄn förÀldrars och dagbarnvÄrdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frÄgestÀllningar som studien baseras pÄ Àr: Hur kommer det sig att förÀldrarna har valt att ha sina barn pÄ familjedaghem istÀllet för förskola och Finns det nÄgra tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten pÄ familjedaghem och förskola utifrÄn dagbarnvÄrdarens och förÀldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta omrÄde har bland annat tagit upp dagbarnvÄrdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt förÀldrarnas syn pÄ verksamheten i familjedaghem. Studien Àr utförd utifrÄn kvalitativa metoder med intervjuer och enkÀtundersökning.

Syftet med förelÀggande undersökningen Àr att skapa en fördjupad förstÄelse för gymnasieelevers syn pÄ bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fÄnga elevernas egna bilder av hur mötet med lÀraren pÄverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen Àr intervjuer med elever som varit slumpmÀssigt utvalda. I undersökningen, dÀr en kvalitativ metod anvÀnts ingÄr nio elevers berÀttelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet Àr frivillig, att de nÀr de önskar under intervjun kan vÀlja att avbryta den samt att de har rÀtt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation Àr det pedagogiska mötet, det vill sÀga mötet mellan lÀrare och elev i sÄvÀl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingÄr i denna undersökning.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför mÄltider, samt hur de i fyra förskolor kan se pÄ mÄltidssituationer som lÀrandetillfÀllen. Med tanke pÄ den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs pÄ förskolor idag kopplar jag detta till lÀroplanens mÄl om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnÄ syftet tar jag hjÀlp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lÀrarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför mÄltider. Resultatet jag kommer fram till Àr att lÀrarna har varierade erfarenheter nÀr det gÀller lÀrandet vid mÄltidssituationer.

AbstraktTitel: LÀrares pedagogiska verktyg i undervisningen pÄ omvÄrdnadsprogrammet för elever med svenska som andrasprÄkInstitution: Sektionen för lÀrarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet Àldre ökar i samhÀllet. Inom vÄrd och omsorg och sÀrskilt inom Àldreomsorgen kommer behovet av utbildad vÄrdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhÀllet pÄ att utbilda vuxna inom vÄrd och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andrasprÄk.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.