I detta arbete har jag undersökt om det finns några skillnader på gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av inställningen till övning och tagit reda på om, och i så fall varför det uppstått skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex gitarrlärare, tre inom varje genre, som undervisar på olika nivåer. Svaren har varierat en del men jag har fått fram en generaliserad bild med en del skillnader, men också med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istället uppstått mycket på grund av media.

The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ?ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution.I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns två pedagogiska utformningar på Steg-för-Steg program.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning.

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lärarprogrammet. Vårterminen 2008.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till.Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar..

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Jag ville med denna uppsats undersöka likheter och skillnader mellan det tjeckoslovakiska samhälleliga och politiska systemet under reformförsöket 1968 och göra en jämförelse med det sovjetiska systemet på samma område under den tiden. Jämförelsen kom att handla om mänskliga rättigheter, censur och yttrandefrihet. För detta ändamål gjorde jag en litteraturstudie samt en jämförelse mellan systemen och kom fram till att det är stor skillnad mellan Tjeckoslovakien under reformförsöket 1968 och Sovjetunionen. Detta byggde jag på Barry Buzans kriterier för vad som kännetecknar en stat. Tjeckoslovakien hade en demokratisk tradition, medan Sovjetunionen inte hade det.

The purpose of this paper was to understand internal communication?s critical tradition by studying the interface of the subjective experience and the objective behavior within a management team. During almost two years this group was observed, several semi-structured interviews were conducted and a specific incident was analyzed. The interview texts where analyzed, using the Meaning Constitution Analysis developed by Roger Sages (2010) at Lund University. The observations were summarized in sociograms showing relationships in the organization.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande ? och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt.

Is it possible to convey spirituality through art and material culture? Is it possible to renew art within the traditional church so that it appeals and is understandable for the modern man? These are the fundamental questions of my master´s work, which has it´s starting point in a public commission for an artistic contribution to the new Pentecostal church in Kalmar. The work also addresses the question whether there is a need for symbolism, art and sacred objects also within the Pentecostal movement, a traditionally strong image hosting environment. If so, how is it possible to bring this in to the church without completely breaking with the tradition and ideology of the movement? I want to communicate the Christian message in a renewed way, and in this particular project also highlight the importance of using images also within the Pentecostal movement.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.