Bakgrund:Älgen, ett av våra högvilt i de svenska skogarna, är inte längre bara ett jaktbyte och trafikfara. Älgen har idag kommit att i allt högre grad kommersialiseras och användas som en turistisk resurs på olika sätt, vilket vi ser som intressant att belysa.Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva hur älgen används som en resurs för turism.Metod:Med en kvalitativ metod och en induktiv ansats genomfördes, med hjälp av ett selektivt urval, sex intervjuer med egenföretagare som driver älgparker, turistbyrårepresentanter och en representant för Jägareförbundet.Slutsats:I uppsatsen presenterar vi hur älgen används som turismresurs i form av fyra dimensioner, som involverar både den rent fysiska älgen och den återgivna. Vi presenterar älgen som symbol, i älgpark, som souvenir och som föremål för jaktturism. Den huvudsakliga bakomliggande orsaken till intresset för älgen är dess storlek, karisma och att den för vissa nationaliteter utgör ett exotiskt djur. Älgturismen är en relativt ny form av turism som vi hävdar har en viss utvecklingspotential..

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande ? och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt.

På skolor idag är det inte ovanligt, i vårt mångkulturella samhälle, att det i klasserna finns någon elev med annat modersmål än svenska. Eftersom språket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgång, krävs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de på bästa sätt kan hjälpa eleven med dess språkutveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger från fyra olika skolor använder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas språkutveckling. Resultatet bygger på litteraturgenomgång och enkäter som besvarats av pedagogerna på skolorna. Genom vår undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmålet spelar stor roll för språkets utveckling hos eleven som har svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

På skolor idag är det inte ovanligt, i vårt mångkulturella samhälle, att det i klasserna finns någon elev med annat modersmål än svenska. Eftersom språket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgång, krävs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de på bästa sätt kan hjälpa eleven med dess språkutveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger från fyra olika skolor använder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas språkutveckling. Resultatet bygger på litteraturgenomgång och enkäter som besvarats av pedagogerna på skolorna. Genom vår undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmålet spelar stor roll för språkets utveckling hos eleven som har svenska som andraspråk.

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehåll för teknikämnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som är inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgår ifrån en kvalitativ textanalys av etablerade sätt att se på vad teknik är och innehåller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna råder en viss osäkerhet kring vad teknikämnet innehåller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur används som stöd i val av undervisningsinnehåll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna återspeglar en eller två etablerade synsätt på teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt..

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur man som lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen med elever i yngre åldrar. De forskningsfrågor vi arbetade utifrån var att ta reda på vilka skäl det finns till att låta elever läsa skönlitteratur i skolan och hur lärare beskriver att de använder sig av denna skönlitteratur. Vi ville också undersöka hur lärare motiverar eleverna till läsning. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats och utförde sex intervjuer med pedagoger från tre olika skolor. Vi observerade sedan var och en under två olika tillfällen i klassrummet.

Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkställts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förändringar och utmaningar som uppkommer i deras omvärld, är syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstå hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriområden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, strategiformulering, resurs- och kärnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi får oftast handskas med externa företeelser, oväntade och spontana.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar.