Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okänslighet för låntagares riskattribut. Empiriska undersökningar så som Arak, Corcoran 1996 visar hur låga risker hos kreditvärdiga aktörer passerar ouppmärksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de låga riskerna vilket speglas i lägre kreditkostnader för de kreditvärdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmåga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissättningsmodeller.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?"En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen på en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen på den danska Internetmarkanden skedde utifrån Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi från Porters modell? Utifrån intervjuer med Ticket samt studerande av årsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhållande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begränsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.

Olsson, R & Ståleker H. Metoder med inriktning på beteendeförändringar för personer i behov av förändrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Syftet är att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femårsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. Målet är därefter att härleda avkastningen till en fondförvaltares förmåga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmåga. Detta med hjälp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte är att utreda i vilken utsträckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsättningshastighet. Målet är även att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmåga.

Kantzoner mot vattendrag är av stor betydelse för att upprätthålla eller förbättra vattenkvaliteten i våra vattendrag. De strandnära zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mångfald. De utgör barriärer för näringsämnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. Trädens rötter armerar jorden närmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör användas och hur bredden på kantzonen, med hjälp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhållandena runt vattendraget.

Bakgrund: Ett sätt att minska risker vid handel med finansiella instrument är att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, används portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att använda sig av sådana system lära sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven på ett portföljhanteringssystem är inte desamma som kraven på ett kommersiellt system och därför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats ämnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan använda sig av för att befästa sina kunskaper och öka sin förståelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod används och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer använts.Slutsatser: Vår modell uppfyller de krav som ställts på den och är anpassad för undervisning på ett universitet genom att den är användarvänlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lämpar sig inte för användning av markadsaktörer.     .

Huvudsyfte med vår rapport var att ta reda på hur lärare ser och använder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill också undersöka hur de ser på kunskap och hur de tror eleverna lär sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de använder sig av grupparbete.I vår studie har vi använt oss av kvalitativa djupintervjuer, där vi har intervjuat tre högstadielärare om vad de har för syn på grupparbete och hur de använder sig av grupparbete.Vårt resultat visar att lärarna hade både en positiv och en negativ syn på grupparbete. Lärarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot åsikter från andra. Denna lärdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lärarna. Någon poängterade att det är positivt att elever som är lite svagare kan med hjälp av grupparbete öppna sig och lättare ta till sig kunskap.

Kundrelationer är ett hett diskuterat ämne i dagens kraftigt konkurrens-utsatta företagsklimat. Starka kundrelationer är viktigt för att stärka företagets lönsamhet. För att skapa starka relationer krävs att företagets resurser används rätt. Kundportföljanalys (KPA) är en modell som används för att segmentera ett företags kunder i olika kundgrupper för att på så vis skapa underlag som tillåter företaget att utveckla strategier för varje kundgrupp. Det tillåter företaget att fördela sina begränsade resurser på ett så effektivt sätt som möjligt i syfte att stärka företagets kundrelationer.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.