Sökresultat:
1454 Uppsatser om Pedagogisk miljö - Sida 30 av 97
Pedagogisk simuleringsmodell av en förbrÀnningspanna
FörbrÀnningspannor som anvÀnds i syfte i att producera elektrisk kraft eller Änga som sedan anvÀnds i olika processer i ett kraftverk utgör en stor andel i vÀrldens elektricitetsproduktion. För att göra pannorna mer effektivare och minska andelen utslÀpp pÄgÄr en stÀndig forskning och utveckling. Resultatet av denna studie bestÄr av utformningen av en simuleringsmodell av en förbrÀnningspanna för att kunna anvÀndas till utbildningssyfte och behandlar brÀnsleanalyser, rökgasmÀngder samt effektivitet. Det som modellen simulerar Àr: verkningsgrad, den effekt som genereras, andelen syre samt koldioxid i rökgaserna baserat pÄ anvÀndarens parameterinstÀllning. Modellen Àr gjord i programvaran Microsoft Office Excel för att tillgodose tillgÀnglighet. .
"Jag kan inte hÀlla in nÄgonting" : En narrativ studie av lÀrares syn pÄ undervisning efter kompetensutveckling "LÀsa - sprÄka -skriva"
Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..
Samling - En del av förskolans vardag : En undersökning om samlingens syfte och ledarrollens betydelse
Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns instÀllning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehÄll.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade enkÀter samt observationer av samling pÄ förskolan. Vi utförde Àven intervjuer av barn för att fÄ en övergripande bild pÄ omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrare anser att samlingen Àr en betydelsefull aktivitet som bör leda till att lÀroplanens mÄl uppfylls, genom att förskollÀrarna försöker förhÄlla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs Àven likheter med tidigare forskning och litteratur.  .
Att arbeta med pedagogisk dokumentation i förskolan : En studie om pedagogers syn pÄ arbetet med pedagogisk dokumentation som utvÀrderingsverktyg i förskolan
Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
Fonologiskt och semantiskt minne av bilder och ord ? en dyslexistudie
Syftet med studien Àr att jÀmföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur stor faciliteringseffekt bilder har jÀmfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jÀmföra dyslektikermed normallÀsare.Jag vill undersöka vad det Àr som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebÀr att stimulit registreras pÄ medveten nivÄ..
Egnahemsintresse ? vems intresse? EgnahemsförsÀljning i Trögd och Hagunda hÀrader 1905-1925.
Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Barns rÀtt till delaktighet och digitala medier i förskolan : - sett ur nÄgra förskollÀrares perspektiv
Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.
Dokumentation i förskolan : En enkÀtstudie och samtal med sju pedagoger
Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. FörskollÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningI förskolans styrdokument LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr det att i uppdraget som förskollÀrare ingÄr det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvÀrderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvÀrdering Àr att fÄ kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.
Struktur och organisation i förskolan : Möjligheter och hinder för förskolans dagliga verksamhet
Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..
Media och spekulativa bubblor. En studie av medierapporteringens inflytande över allmÀnhetens förvÀntan och aktiemarknaden under IT-bubblan i Sverige 1997-2002
Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.