Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Resumé   Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde Titel: Pedagogisk dokumentation ? olika innebörder och konsekvenser. Sidantal: 33 Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål Handledare: Susanne Klaar Datum: Januari 2009 Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.   Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

I samband med läroplanens tydliga fokus på Lära elever att Lära har portfoliometodiken under 90-talet vuxit sig stark som pedagogisk metod i Sverige. Syftet med denna studie var att teoretiskt undersöka om portfoliometodiken kan användas inom NO-ämnena på gymnasienivå. Metoden har hittills främst har använts inom skolans lägre stadier men i princip inte alls i skolans NO-undervisning på gymnasiet. Mål för övergång till denna metodik är att skapa bättre inlärningsmöjligheter för eleverna samt att stimulera dem till att reflektera över sitt eget lärande. Studien är uppbyggd av tre olika faser: a) inhämtande av bakgrundsinformation genom intervjuer, b) utformande av en konkret elevportfolio baserat på utfallet i intervjuerna samt c) teoretisk utvärdering av elevportfolion och portfoliometodiken i NO ?undervisningen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens.