Denna uppsats behandlar hur man kan använda sig av problembaseratlärande på en svensk gymnasieskola samt hur man kan arbetaproblembaserat med andraspråksutveckling. Undersökningen bygger påklassrumsobservationer, lärarintervjuer och en elevenkät. Syftet är att sehur PBL kan fungera i verkligheten samt hur PBL fungerar utifrån ettandraspråksperspektiv.Inom den teoretiska ramen för uppsatsen redogör jag grundligt förteorierna bakom PBL samt dess funktion. Dessutom redogörs för hurPBL interagerar med andraspråksutvecklande teorier.Undersökningen visar att det fungerar bra att använda PBL iverkligheten både som generell pedagogisk metod och som ett verktygför andraspråksutveckling. De pedagogiska resultaten tycks även få enpositiv effekt trots att man inte integrerar problembaserat lärande fulltut..

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996).

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta.

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vår produkt. Produkten är ett material vars syfte är att underlätta för pedagoger att komma igång med pedagogisk dokumentation som arbetssätt för uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vårt material kan vi se i vår enkätundersökning som ger oss svar på både vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehåll i ett sådant material som skulle vara till hjälp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svårigheter i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling vilket tyder på att ett behov av ett material som underlättar arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare målgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn på dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i både rapporten och produkten.

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollärare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande.För att få kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollärare som är verksamma inom förskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frågor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebär. Förskollärarna har ett positivt synsätt till dokumentation. Det finns en vilja och strävan att utveckla arbetet med dokumentation.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Denna undersökning handlar om hur videofilm används i undervisningen. Med videofilm avser jag TV, DVD, VHS och filmklipp från Internet eller andra källor. Jag utgick från tre möjligheter med användandet av videofilm i undervisningen: ?   videofilm som eleverna kan öva till när de kommer hem, till exempel instruktionsfilmer ? filmning av eleverna ? förevisning av skickliga musikerFör att ta reda på olika stråklärares tankar och erfarenheter av mediet genomförde jag nio intervjuer. Jag ville också veta efterfrågan på instruktionsvideos bland stråklärare och kontaktade olika producenter och distributörer.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvåspråkiga elever? ? en studie av några gymnasieelevers tvåspråkiga språkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. Speciallärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvåspråkiga elevers språkutveckling och de förutsättningar som ges för denna.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..