Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om det utifrån ett internationellt perspektiv råder jämställdhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus på elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jämställdhet i klassrummet, ökar vår medvetenhet och således möjlighet att bemöta eleverna i vår kommande yrkesroll i enlighet med den rådande läroplanen. Resultatet av vår studie visar att det inte råder jämställdhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

This project consists of an adaptation, trial and evaluation of a model for practicing. Based on prior research I created a model aiming mainly to raise a musician?s self- awareness around the different parameters a performance consists of. An additional wish was for it to simultaneously assist the musician in monitoring his or her progress. With video recording and self-evaluation as the two main parts I tried the model by using it over a period of three months.

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket.

BAKGRUND: Miljön på förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lärande. Barns lärande påverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förväntas av barnen och vad som förväntas ske i rummet. SYFTE: Syftet är att undersöka exempel på hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lärare berättar att miljön har för barns lärande. METOD: Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrån.

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Med hjälp av musikvideon, Call on me av Eric Prydz ska vi ta reda på om detta är ett bra diskussionsunderlag vid jämställdhetsfrågor. Vi vill se om skolan kan använda detta som undervisningsmaterial. Genom att hålla en föreläsning för en årskurs 8:a där musikvideon får vara ett inslag vill vi väcka diskussion bland eleverna. För att kunna dra relevanta slutsatser kommer vi använda oss av pedagogisk dokumentation. Efter vår studie kan vi dra slutsatsen att relationen mellan lärare och elever är väldigt viktig.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förståelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien så studerades tidigare forskning och samt läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta så genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollärare har helt olika förutsättningar när det kommer till utomhusmiljön. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

AbstraktTitel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StåhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Denna undersökning avser att studera hur musiktatergruppen "Nalta" arbetar för att fånga barns intresse och behålla det. De framför en föreställning som heter "Mamma bas får en baby" för i huvudsak barn i åldrarna 3-10 år. Undersökningen genomfördes genom observationer av föreställningen och intervjuer med gruppen. I undersökningen framkom två speciella faktorer som påverkade gruppens möjligheter till kontakt med barnen. Det första är att gruppen själva upplever och agerar utifrån egen lust och glädje.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet.