The Pedagogical progression within MSI ? Based upon The Bologna Process and UPC.In a near future several of the European countries will begin working after new guidelines concerning a declaration called the Bologna process. Everything will be done one step at a time and the declaration will change the way the students are being graded, all this for the sake of making the European labour-market moreopened for all of its millions of students.In Växjö this process is in the making, but to adapt to the future demands the school must also change its ways of teaching.To increase its quality the University has put together a procedure of actions to improve the pedagogical working method in all its institutions. In this essay we would like to elucidate how the work with the Bologna process is proceeding within the institution of Mathematics and System Engineering and whatthey do improve their pedagogical teaching. By doing a qualitative case study on the student at the Computer Science Program we wish to find the answers to our questions..

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

ABSTRACTExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: ?Spänningen är vår värsta fiende? ? en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi.Title in English: ?The tension is our greatest obstacle? -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics.Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund.Termin: Ht 2013.Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet.Handledare: Johanna Österling Brunström.Examinator:Christer Bouij..

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande.

Syftet med vår undersökning är att försöka få insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de använder sig av dokumentation i sitt arbete. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur ser fem pedagoger på dokumentation i förskolan och hur använder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer på fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjälper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stärka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlättar samarbetet med föräldrarna.

Målet med utvecklingsarbetet är att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frågor som rör miljö och hållbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som används för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus på miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fångar eleverna och deras intresse. Min slutsats är att genom ett varierande arbetssätt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak på vad hållbar utveckling kan innebära.

I denna C-uppsats kommer vi att behandla hur förskollärare uppnår arbetet med jämställdhet. Syftet är att beskriva förskollärares arbete för jämställdhet i förskolan. Arbetet avgränsas och riktas in mot följande två huvudfrågeställningar: Vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet jämställdhet och vilken/vilka eventuella teoretiska perspektiv har förskollärare till grund för sitt jämställdhetsarbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem förskollärare på fem olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Vi har gjort två analyser utifrån våra två frågeställningar, där vi har delat in vårt resultat i olika kategorier.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Syftet med studien var att utifrån ett kritiskt förhållningssätt dels kartlägga vilket perspektiv och vilken förståelse pedagoger utgår ifrån i arbetet med barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förståelse kan få för val av pedagogisk organisation. Med utgångspunkt i olika förståelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella området (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa inställningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förståelse för hur pedagoger kan möta alla barn på ett professionellt sätt.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet.

Vårt syfte med följande arbete är att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett läromedel för blivande truckförare. Syftet med studien är att undersöka ordförståelse hos studerande på SFID- och SASG-nivå med hjälp av ordtest och dessutom belysa den språkklyfta som finns mellan de studerandes ordförråd och den vokabulär som finns i yrkeskursernas läromedel.    Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kända ord och gråzonsord. Fackord uppmärksammas i undervisningen.Gråzonsord är de ord som ämnesläraren inte förklarar, och som inte är kända sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andraspråksinlärare då lärarna brister i medvetenhet om svårigheterna, och dessutom använder gråzonsord för att förklara nya fackord.    Ett textavsnitt, med många gråzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i två studerandegrupper som är potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkät används, och ordförståelsen belyses från flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkäten.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med språkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns också syftet att titta på hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under både samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i två förskoleklasser vid åtta tillfällen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjälp av olika modeller för att få med språkets delar. Det visade också att leken är ett viktigt verktyg för inlärning. I denna studie framkom även att barnen gärna kommunicerar med både pedagogerna och varandra, både genom tal och kroppsspråk..

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare.