Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar. .

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

Syfte: Personalomsättning är ett omfattande problem i fastighetsmäklarbranschen. Eftersom vi utbildar oss till fastighetsmäklare, är studien av intresse för oss då vi vill få insikt i personalomsättning och vilken betydelse ledarskapet har för medarbetarna. -          Syftet med vår studie är att undersöka hur ledarskapet kan påverka personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen i Sverige.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Datainsamlingen har utförts i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har utfört totalt 16 intervjuer, fördelat på 11 medarbetare och 4 ledare. 14 av intervjuerna har utförts face-to-face, och två har skett via telefon.

Samhället utvecklas i en rask takt och det kan ses även i organisationerna. Ledarskapet har förändrats idag jämfört med hur det var förr i tiden. En gång i tiden hade vi i Sverige auktoritära ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tänker på sina anställda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat råder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, där de auktoritära dragen börjat synas mer de senaste åren.

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lärarprogrammet. Vårterminen 2008.

Syftet med studien är att utröna vilka konsekvenser det får för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara på hur personalansvar påverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna är uppbyggd på. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare påverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet användes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med både medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehållsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebära en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera användandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förändringsprojekt. Problematiseringen utgår ifrån fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgående genusperspektiv. En kvalitativ metod har använts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att återföra den kunskap de har förvärvat under programmet till sina verksamheter. Med hjälp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förändringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

En studie i föreställningen om läraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

Den här uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och föräldrar tycker. Syftet med denna undersökning är att studera om verksamheten vid ett fristående gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förväntningar som ledare, elever och föräldrar har. Undersökningen är gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. Två intervjuer gjordes med personer som är ledare eller lärare, nio med elever som går utbildningen och sju föräldrar som har barn i utbildningen.