Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan ? en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:? att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige.Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent?Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut.Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:? Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".? Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.? Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.? Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.? Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.? Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.? Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik..

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens.

Ambulanssjukvården har på kort tid utvecklats från att vara en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården. Utvecklingen av ambulanssjukvården innefattar den medicintekniska utrustningen, behandling, omvårdnad och personalens kompetens. Samtidigt har antalet utförda ambulansuppdrag ökat det senaste årtiondet. Vad som ofta beskrivs som ett problem är felanvändning och överutnyttjande av ambulanser. Detta försvårar möjligheterna till god och säker vård. Därför har syftet med denna studie varit att lyfta fram allmänhetens kunskaper om ambulanssjukvården och dess organisation och kompetens samt vilka förväntningar allmänheten har på ambulanssjukvården. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av åtta slutna frågor.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar utomhus.

Abstract Anna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan främjar inkludering av barn i åldrarna ett till sex år där möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien är förlagd till Mullvadens förskolegård på Södermalm i Stockholm. Det är en kvalitativ studie där observations-, intervju-, enkät- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska områden lyfts fram; åldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska områden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer.

Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling..

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame.

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.