Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Under våra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken på stress. Därför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjälp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, självförtroende och lust att lära. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfällen, observationer och utvärdering med barnen har vi fått ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda än vi gjort.

Aspects of computerized learning in terms of educational situations in kindergarten andschools where the teachers use software either made for children or for adults, is thesubject of this paper.The market for software produced in Sweden and intended for educatilonal situationswith small children is discussed and analysed by qualitative method. The software, theusers, the producers and other related groups are looked upon from an educationalperspective and a mode1 of this process is presented in the paper.The software is categorized and discussed according to area of use and underlying educationalperspectives. The educational situations in which the users are a part are discussedfrom an educational perspective and examples from use of software in kindergartenand schools are given. The images of their target group which the producers haveare categorized according to phenomenographical method. A proposal of a classificationsystem for software used in educational situations is made..

Sammanfattning Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och lärande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig på en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder få en uppfattning om uterummets betydelse för två olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan ? uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lärande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjäs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anställa elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd samt vilka faktorer som påverkar att elevassistent bedöms vara den åtgärd som ska ges till elever i behov av särskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. Genomgången av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste årtiondena och att elevassistentens uppdrag kan få särskiljande eller inkluderande effekter beroende på hur uppdraget organiseras. Genomgången belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges på organisationsnivå men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sätts in genom att på olika sätt "åtgärda eleven". Litteraturgenomgången visar också på att elevassistenter är en grupp med ytterst varierande utbildning.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

The aim of this thesis is to analyse and if possible improve the communication, mainly seen from a pedagogical perspective, between the IT company (Nostratic) and their clients in a first meeting. The analysis covers the preparation part, communication during the meetings, the technical terminology used during the meetings as well as the follow up of the meetings. Due to the lack of research within this area and the lack of personal experience on my part, the conducted study has been explorative with the use of qualitative methods. Although my first aim was to put emphisis on the pedagogical part of the communication, I found while conducting the study that there were other areas of higher importance to analyse in order to improve the customer meetings. Unfortunately the company went bankrupt in the middle of my study which resulted in me not beeing able to try out the potential improvements.

Den här studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lärare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjälp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lärare och speciallärare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger måste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsättningar kan se mycket olika ut.

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när pedagogiskt drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och pedagogiskt drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet.