I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se.

Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar på barnets framsteg. Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling.

The purpose with my project is to evaluate how Recreational Leaders use the outdoor environment, how much they use it and why. My method was to assemble the surveys which were answered nationally by Recreational Leaders. During my project I have investigated Recreational Leaders view on the outdoor environment by reviewing a survey. Those who answered the survey find that the desire to use the outdoor environment exists; they think that the benefits of moving the teaching process outside are plenty. The children receive fresh air, they get to practise manual ability and gross motor functions, stay healthy and are able to use their imagination and creativity.

Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida forumspel som pedagogisk metod kan bidra till att synliggöra och ge ökad förståelse för konflikter samt undersöka om eleverna kan lära sig nya sätt att hantera och/eller lösa konflikter genom att arbeta med forumspel i klassen. Undersökningen baserades på en kvalitativ forskningsmetod. Eleverna fick under två lektionstillfällen arbeta med värderingsövningar samt forumspel. Under dessa tillfällen insamlades data med hjälp av observationer av forumspel, intervjuer med fyra elever och en lärare. Forumspel visade sig vara en användbar metod för att synliggöra, ge ökad förståelse för konflikter samt lära elever nya sätt att hantera och/eller lösa konflikter.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual.The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förändra den. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio är ett arbetssätt som synliggör barns lärande för pedagogerna, barnen själva samt för föräldrarna. Studien visar även att digital portfolio används till att förstå och förändra den egna verksamheten men att pedagogerna inte på ett medvetet sätt använder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..