Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning.För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor.Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskor då studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigt och känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematisk ansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna studies resultat.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med demens. Handledningens syfte och mål är riktade till både personal och vårdtagare och det övergripande målet är att den ska främja den enskilda människan som söker vård och omsorg. Tanken med handledning är även att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning är ett sätt att ge personalen den bekräftelse de saknar, och att de skulle få stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att få handledning innebär en trygghet att veta att de kan få hjälp, när de stöter på problem som de inte klarar av.

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat..

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning används i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterande möjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt räcker till..

I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande.Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, Pedagogisk handledning och reflektion.Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av reflektionsnivåer.

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lämnar en trygg studievärld, där god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det är av yttersta vikt att fortsätta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frågeställningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger på nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys.

Sekretessbelagd.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialPedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialPedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för många sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt påfrestande och kan leda till utbrändhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av känslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, är ett sätt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.