Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i ämnet svenska på film- och ledarskaps-programmen på gymnasiet i norra Sverige. Syftet är att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men även försöka finna mönster och jämföra åsikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det är en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod används ett flertal klassrumsobservationer, en lärar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkäter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterära undervisningen ger positiva effekter. I vår undersökning framgår elevernas framsteg enligt läraren och eleverna genom färre ordföljdsfel, bättre stavning och meningsbyggnad och detta bekräftar både eleverna och läraren i resultatavsnittet.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Medlingsinstitutets roll och funktionSyftet med uppsatsen är att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetstvister. Vad är medlingsinstitutets befogenheter i tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna tvisten. Utifrån institutets befogenheter blir syftet att ta reda på vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen tvist gentemot medlingsinstitutet.Syftet med uppsatsen är också att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnå en mer jämställd lönebildning mellan könen. För att få en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta närmare på grannlandet Norge. Finns något liknande institut där och vad skiljer i så fall instituten åt.Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter både under en tvist, men även innan en tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen är inte lika många, men hänger ihop med institutets befogenheter.Att institutet jobbar för en mer jämställd löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion. Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Intrångsundersökning är en civilrättslig åtgärd som gör det möjligt för en upphovsrättsinnehavare att säkra nödvändiga bevis som kan hjälpa denne att styrka intrång i sina rättigheter. En intrångsundersökning görs av kronofogdemyndigheten hos den person som misstänks ha gjort intrång i upphovsrättsinnehavarens rättigheter. De bevis som kan komma fram vid en intrångsundersökning kan sedan vara till nytta för upphovsrättsinnehavaren när denne sedan t.ex. försöker kräva skadestånd eller vitesförbud. Det finns också en annan sida av intrångsundersökningsinstitutet.

Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system.The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine..

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell.

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militärmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militärmusiker fick civil status, men också ändrade arbetsuppgifter. Militärmusikerna förväntades spela i både den militära kontext de kom ifrån, och i en civil kontext som innebar allt ifrån kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden märkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militär kontext, varför man 1982 bildade den värnpliktiga musikkåren Arméns Musikpluton (numera Arméns Musikkår). År 2006 anställdes 15 professionella musiker i kåren, vilket betyder att Sverige åter har en militärmusik under Försvarsmaktens styre.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Abstract Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen.Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning.Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever.Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?  Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen.Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier. Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.   Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA ? lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet.

Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har gjorts där vi mäter antal moment på varje funktion i versionshanteringssystemen.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?.