Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmänna råden som publicerats 2014.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel ? förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process..

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att upplevaaffekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen.I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ?somaestetik?. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen.

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Koncentrationssvårigheter är något som förskollärare bör ha kännedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En Pedagogisk filosofi som är aktuell är Reggio Emilia. Därför var syftet med studien att ta reda hur förskollärare på fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, säger sig arbeta med och förhålla sig till barns koncentrationssvårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollärare som alla arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.