AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Many of the schools premises are neglected and the physical environment has not been prioritised. Instead the focus is set on scientific learning methods and pedagogic. The need for an environmental shift has not got an essential place in the governing documents for schools, although the focus on school premises should be suited to the purpose of the activity and for the pupils needs. Today the interest and the need of research within the physical environment is evermore increasing. The Swedish Work Environment Authority, present in their activityplan for 2006, that the schools premises and equipment is not adjusting to today?s activity and it is in bad condition that can lead to work-related injuries.The purpose of this essay is to bring to light a different pedagogic train of thought around the surrounding environments importance, for students learning and to compare these with our study of a selection of classrooms and what the teachers to these classrooms consider about the environments importance.

C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. Lärosäte: Högskolan i Gävle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lärare och pedagogers syn på drama som metod i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka om berättandet har någon plats i dagens undervisning. Med berättande menar vi att en person muntligt berättar innehållet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende på om de får den berättad för sig eller om de läser texten själva. Vi ville också sätta fokus på barns skapande av inre bilder.Vårt arbete inleds med en genomgång av litteratur i ämnet berättande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 4 med 24 elever.

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar självskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till självskadeproblematik. Självskadebeteende är en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skära, bränna eller slå sig själv, görs för att fly outhärdliga sinnestillstånd, minska ångest och skapa ett inre lugn. Det är den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvård och det är en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett självmord vilket innebär att dessa individer är i ett stort behov av effektiv hjälp. Marsha Linehan utvecklade på 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken främst fokuserar på att minska självskadebeteende och lära patienterna hantera psykisk smärta utan att skada sig. DBT bygger på kognitiv terapi, inlärningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data.

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities.The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality.To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education.The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats.

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..