Sök:

Sökresultat:

1354 Uppsatser om Pedagogisk förmćga - Sida 57 av 91

Granskning av fyra lÀromedel i teknik

Detta arbete Àr en granskning av fyra lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel vi granskade var tvÄ alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och tvÄ etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsomrÄden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade Àven en öppen enkÀt till fyra lÀromedelsförfattare och en strukturerad enkÀt till 104 skolors tekniklÀrare för att undersöka vad de anser vara viktigt med lÀromedel.

NÀr tar ansvaret slut? - En kvalitativ studie om alkoholens roll i idrotten utifrÄn ett trÀnarperspektiv

Rapporten Àr en kvalitativ studie dÀr nio idrottstrÀnare har intervjuats och syftet Àr att beskriva hur trÀnare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar pÄ idrottsutövandet. DÀrtill undersöka om trÀnarna Àr medvetna om föreningen har nÄgon alkoholpolicy att arbeta efter. MÄnga förvÀntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hÀlsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt dÀr förÀldrar ska kunna lÄta sina barn delta med förtroende. Det flesta trÀnare Àr medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Utomhuspedagogik ? hur kan det konkretiseras och anpassas till skolans behov?

Syftet med studien Àr att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lÀrare skulle vilja göra nÀr de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar Àven hur skolans nÀrmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter pÄ minnet, förstÄelsen, lÀrandet, hÀlsa och förstÄelse för en hÄllbar utveckling. Forskningen har dock visat pÄ en mÀngd hinder för utomhuspedagogik sÄsom administrativa hinder, vÀder, tidsbrist, resurser, rÀdsla, kompetens, materialbrist och lÀmpliga omrÄden dÀr aktiviteterna kan utföras.

Alternativ kommunikation - en specialpedagogisk utmaning i trÀningsskolan

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Klassrummet - lÀrare och elevers syn pÄ det ideala klassrummet

Uppsatsen bygger pÄ en bÄde kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i Är 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga Ären. Syftet Àr att beskriva elever och lÀrares syn pÄ sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mÄl att besvara följande syftesfrÄgor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lÀrare och elever ser pÄ klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sÀllan nÀr det gÀller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lÀrande och fysisk miljö Àr mycket sparsam, detta trots att de flesta Àr överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlÀrningen. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lÀrandeprocesser.

Mottagen i grundsÀrskola - vem och varför? : En studie om riktlinjer och rutiner inför mottagande i grundsÀrskola

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och pÄ vilka grunder beslut om mottagande till grundsÀrskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsÀrskolan har under de senaste 10-15 Ären ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fÄtt nya elevgrupper i grundsÀrskolan. För att undersöka vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ sÀrskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrÄn vÄra intervjuer jÀmfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Ett extra Är i skolan : Konsekvenser pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, sett ur ett lÀrarperspektiv

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

Åldersblandade barngrupper i förskolan - pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt och agerande nĂ€r det gĂ€ller barns samspel

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tÀnker kring Äldersblandade barngrupper samt hur deras agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Mina huvudfrÄgestÀllningar behandlar hur pedagoger arbetar med Äldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar, hur de upplever arbetet med Äldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers instÀllning och agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Jag har genomfört min undersökning pÄ en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem Är. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, frÀmst med filmkamera, men Àven med löpande protokoll. Jag har Àven intervjuat de tre pedagoger som arbetar pÄ avdelningen, tvÄ förskollÀrare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar och att man inte har nÄgon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med Äldersblandade barngrupper.

Hur ser medborgarna pÄ den lokala planeringen? : - en granskning av detaljplaner i VÀxjö kommun

VÄr yrkesmÀssiga erfarenhet som hÀlsopedagoger har fÄtt oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lÀrande som rehabiliteringsdeltagare gör som hÀlsobefrÀmjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lÀrande, insikter och befrÀmjande av hÀlsa. Fyra deltagare som genomgÄtt en sÄdan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrÄn kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplÀgg dÀr aktivt lÀrande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt fÄ prova pÄ och erfara, gör förvÀrvande av sÄvÀl nya insikter och kunskaper som ökad förstÄelse möjligt och tillgÀngligt.

GÄ ut för att lÀra in-en fallstudie om pedagogers instÀllning till utomhusverksamhet pÄ en traditionell förskola

Abstract Titel: GÄ ut för att lÀra in - en fallstudie om pedagogers instÀllning till utomhusverksamhet pÄ en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat vÄra problemformuleringar kring hur pedagogerna anvÀnder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi hÀr kommer att kalla utomhusped. Vi vill ocksÄ se vilka tankar och förestÀllningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀt och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkÀten ut till samtliga pedagoger pÄ den utvalda förskolan. DÀrefter utformades intervjufrÄgor baserade pÄ enkÀtsvaren.

FörskollÀraren som ledare : En kvalitativ studie

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.

Att ha barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i förskolan : en studie om pedagogers syn pÄ och erfarenheter av en integrerad förskola

De tre funktionsnedsÀttningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det Àr fÄ av dem som har en faststÀlld diagnos i förskoleÄldern, men Àven detta förekommer i nÄgra fall. I dagens Sverige gÄr dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den hÀr studien Àr att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den sÄ kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i tvÄ skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssÀtt som tillÀmpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Helhetssyn pÄ rehabilitering vid CI-operation : En systematisk litteraturstudie

Inledning: Helhetssynen pÄ rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av mÄnga olika aspekter som pÄverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) Àr det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hÀnsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation Àr teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhÀllelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgÄngspunkt i en helhetssyn pÄ rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten pÄverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frÄgestÀllningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn pÄ rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevÀrt förbÀttrad, detta utvÀrderas med olika sjÀlvskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

OneDrive i och utanför skolan : En jÀmförande kvalitativ studie om pedagogers och elevers syn pÄ OneDrive i inlÀrningen av svenska som andrasprÄk

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.

Barn med utvecklingsförsening i förskolan : ? en kvantitativ undersökning kring förskollÀrares arbete

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->