SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.Frågeställningarna var följande:1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?3.

Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt.Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik.

Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av särskilt stöd i åtgärdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) Problemområde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras i åtgärdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. Frågeställningar tog utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv där en socialkonstruktionistisk teori användes som ingång. Vid användandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kännetecken kan vara att det finns en kritisk hållning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrågeställningar.

The purpose of this study has been to analyze how managers within the elderly care who operate according to the Social Services Act work to support the assistant nurses with the social documentation. In order to achieve my purpose and to be able to answer the research questions, a qualitative approach was selected. My empirical material consists of seven interviews, four with assistant nurses and three with managers. Anthony Giddens? structuration theory in Månsson, (2003 s. 422) has been my theoretical starting-point and the concepts of practical and discursive consciousness have been used in the analysis.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur några praktiserande lärare använder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jämföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar även, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begränsningar och möjligheter som är knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

I utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå Tekniska Universitet ingår ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete går ut på att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att få fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna där ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen från misstanke till anmälan och det etiska problemet att anmäla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen är att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrån olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser även olika yrkesgrupper som är delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar utifrån våra informanters svar. Litteratur kring ämnet berör vi utifrån ett brett perspektiv och den påvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmälningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer och enkäter utifrån kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som själva farit illa som barn.Vår undersökning påvisar att många barn far illa men att anmälningsbenägenheten har ökat.

Många elever i de svenska skolorna har svenska som andraspråk och har mer eller mindre knapphändiga kunskaper i svenska och därmed svårt att kommunicera. En del är nyanlända och kan inte kommunicera alls på det nya språket. En väg ut ur dilemmat är att hitta andra sätt att uttrycka sig och kommunicera på.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bästa förutsättningarna för en positiv språkutveckling genom undervisning i ett utvidgat språk- och textbegreppsperspektiv. En konstnärlig process i fråga om skapande är en av utvecklingsvägarna.Frågeställningen berör integration mellan bild och svenska som andraspråk som pedagogisk metod.Eleverna måste få lära sig att använda nya redskap och synsätt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det är viktigt att tänka sig språkutveckling i ett utvidgat språkbegrepp och integration mellan ämnen är ett sätt att sätta fokus på kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som händer vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar på det.Integration mellan bild och svenska som andraspråk har positiva effekter.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningen kan vara ett användbart redskap för pedagoger.

Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

Syfte: Syftet är att studera informationsöverlämning mellan lärare i åk 3 och åk 4. Målet är att få veta hur lärare uppfattar informationsöverlämning i svenskämnet och om de anser att information som lämnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla läs- och skrivförmågan är en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlärning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och språkliga processer är man medskapare i de kulturer man lever i.

Syftet med det här arbetet är att försöka synliggöra hur installationen Tilting Planet översatts i utställningskatalogen med samma titel. Jag är också intresserad av om det är möjligt att återge en installation genom fotografiska dokumentationer. I förlängningen undrar jag hur man i bildämnet kan närma sig dokumentationer av installationer. Min frågeställning är alltså följande: Hur representerar och översätter utställningskatalogen Tilting Planet installationen Tilting Planet?.