Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan..

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work.In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire.The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum.

Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med vår studie är att förstå i vilken omfattning pedagoger använder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen är i dokumentationsprocessen. Vi vill åskådliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs på Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn är i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men även det som publiceras på Internet.För att fånga omfattningen av pedagogers användande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollärare och barnskötare i en enkätstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation på Internet som är både öppet och slutet för allmänheten. En viktig slutsats är att barn inte alltid är helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tänker på de socioekonomiska förutsättningarna som råder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vårdnadshavare inte får ta del av dokumentation då det ibland förutsätts att alla har tillgång till Internet i hemmet..

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohälsa i dagens samhälle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser på sitt arbete till de barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa på olika förskolor i södra Skåne. I studien används begreppet psykisk ohälsa och med det menar vi föräldrar som inte mår bra, det kan bero på flera olika anledningar, till exempel på grund av skilsmässa, dålig ekonomi, depression eller stress. Våra teoretiska utgångspunkter baserar sig på Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga förhållande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat åtta förskollärare och två barnskötare från fem olika förskolor. Vi har sedan sammanställt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, där det empiriska underlaget är grundat på både strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill säga ett semi strukturerat intervjusätt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundläggande för pedagogerna är att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Syftet med uppsatsen är att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsättningar och om de förändrades på olika sätt. Undersökningsmaterialet består av dokumentation av utgrävningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlämningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsättningar och därför delvis förändrades på olika sätt..

Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer.

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan.1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och socialapraktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälpav analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på vårafrågeställningar.

According to the curriculum for the Swedish preschool system, children?s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the children´s individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.