Uppsatsens syfte Àr att analysera vilken bild TV-serienKlass 9A visar av den professionella pedagogen i jÀmförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhÀllet spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhÀllets gemensamma vÀrderingar, attityder och normer. TV som media kan dÀrför komma att pÄverka hur mÀnniskor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrÄn tvÄ kriterier som beskriver lÀraryrkets professionalitet.

En viktig del i ett företags strÀvan i att bli mer lönsamt, samt att hÄlla ned kostnader till ett minimum, Àr en effektiv produktion. Detta arbete handlar mycket om att identifiera och eliminera slöseri i olika former. VÀntan i produktionen Àr en form av slöseri och kan till exempel uppkomma nÀr personalen inte kan arbeta pÄ grund av materialbrist eller att de letar verktyg eller delar. En annan form av slöseri Àr att producera eller korrigera defekta enheter.För att minimera dessa former av slöseri krÀvs förutsÀttningar för en god informationsstruktur med en vÀl fungerande kommunikation och dokumentation. Dessa förutsÀttningar kan erhÄllas genom standardiserade arbetssÀtt.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

UtifrÄn egna erfarenheter över elevernas svÄrigheter att anvÀnda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklÀrare dÀr vi undersöker och utvecklar ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Àmnena slöjd och matematik. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som berörde fördelar, hinder, förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt kan ske pÄ. Med stöd av bÄde lÀroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Àmnesintegrering dÀremellan. Metoderna jag har valt för studien Àr intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsÀttningar schematekniskt upplevdes ÀndÄ tiden som det största hindret dÄ andra yttre drivkrafter tog ansprÄk pÄ den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sÄgs ur ÀmnesmÀssig och pedagogisk karaktÀr dÄ eleverna drog paralleller och sÄg samband vid lektionsobservationerna.

Cellular IP Àr ett nytt nÀtverksprotokoll pÄ ingÄng som Àr tÀnkt att lösa prestandaproblemen i Mobile IP. Influenser har tagits frÄn hur mobiltelefonnÀten Àr uppbyggda för att lösa problemen med förflyttning mellan basstationer pÄ ett smidigt sÀtt. Detta examensarbete syftade till att optimera routingfunktionen i ett Cellular IP nÀtverk och integrera det med Mobile IP. I uppgiften ingick ocksÄ att installera och om nödvÀndigt modifiera befintlig kod för Linux Mandrake. Rapporten innehÄller dokumentation för installation och konfiguration av protokollet samt all nödvÀndig programvara.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

Det övergripande syftet med arbetet Àr att undersöka den relation som kan tÀnkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet Àr att ta reda pÄ om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, Àven rymmer en social och mellanmÀnsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartlÀggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhÄllningssÀtt tolkas sedan resultatet utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ utbildning. I textanalysen framkommer att vÀrdeord Àr vanliga i de skriftliga omdömena och att de frÀmst anvÀnds för bedömning av elevers sociala förmÄgor och fÀrdigheter.

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Bakgrund: HjÀrtkirurgi Àr idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. SmÀrta efter hjÀrtkirurgi kan hindra patienter frÄn att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smÀrtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. IntensivvÄrdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smÀrta, smÀrtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smÀrta. Syfte: Att undersöka postoperativ smÀrta hos patienter som genomgÄtt hjÀrtkirurgi med median sternotomi.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation nÀr barnet Àr svÄrt sjukt, olika per­spektiv pÄ döden och döendet, palliativ vÄrd samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svÄrigheter i arbetet med svÄrt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor pÄ­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer sÀrskilt om/nÀr patienten avlider. Sorg Àr en av de mest före­kom­mande kÀnslorna och att ventilera sina kÀnslor kan hjÀlpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gÄ vidare. Det framkommer Àven att sjuksköterskor förutom att hantera tunga kÀnslor Àven mÄste utstÄ etiska konflikter, tidskrÀvande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..