Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjÀnsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgÄngspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlÀtta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nulÀget mest anvÀnda API:erna pÄ webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sÄdanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie lÄg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur lÄg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa tvÄ studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, dÀr man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, dÀr man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgÄngspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som Àr den fas dÀr API:et skall levereras.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lÀrarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förvÀntas av lÀrare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan frÄn 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som fÄr ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats Àr en studie av den ?den goda? lÀraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lÀrarprofessionen.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksÄr. TrycksÄr Àr vanligt förekommande hos patienter pÄ sjukhus och drabbar bÄde livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhÀllet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksÄrspreventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har anvÀnt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras pÄ 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar Àr att inspektera och bedöma huden pÄ patienterna dÄ patienter, speciellt Àldre, har svÄrigheter med att sjÀlv upptÀcka trycksÄr.

Fler företag vÀljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav pÄ stora mÀngder dokumentation. Det krÀver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rÀtt dokument i rÀtt version, annars gÄr vÀrdefull arbetstid Ät till att leta. Som hjÀlpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns mÄnga tidigare utförda studier kring omrÄdet. Studier med fokus pÄ hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjÀlp av dokumenthanteringssystem Àr dÀremot av begrÀnsad omfattning. DÀrför har syftet med den hÀr studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter stÀller pÄ ett dokumenthanteringssystem.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

För att kunna pĂ„börja ett systemutvecklingsarbete mĂ„ste man klargöra förutsĂ€ttningar för detta. I denna uppsats gĂ„s befintlig teori om hur man klargör förutsĂ€ttningar igenom. Denna teori jĂ€mförs sedan med verkligheten genom intervjuer pĂ„ MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med rĂ„d till lĂ€saren av denna uppsats om hur man klargör förutsĂ€ttningar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares gemensamma sprÄk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar pÄ aspekter som betonas eller utelÀmnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt pÄ vilken sprÄklig nivÄ dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lÀrares yrkessprÄk visar att lÀrare anvÀnder sig av olika sprÄkliga nivÄer i sitt yrkesutövande: vardagssprÄk, pseudometasprÄk/blandsprÄk och metasprÄk. MetasprÄket kÀnnetecknas av ett reflekterat och övervÀgt sprÄkbruk till skillnad frÄn vardagssprÄket som Àr mer oreflekterat och spontant.Studien omfattar ett antal omdömen frÄn sex olika klasser/program pÄ tvÄ grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser frÄn de olika omdömena.Resultatet visar att lÀrare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena.

Syftet med studien Àr att skildra hur förskollÀrare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt Àven hur barnen görs delaktig i utformningen. Studien Àr kvalitativ och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrÄn mÀttnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollÀrare deltar i studien som arbetar pÄ sex olika förskolor. I analysen utgÄr vi frÄn det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vÄrt teoretiska ramverk, det vill sÀga Harts delaktighetsstege. Resultatet i studien visar att samtliga förskollÀrare utformar förskolans inomhusmiljö utifrÄn tre aspekter, vilka Àr barns intressen, barns behov samt rummens förutsÀttningar. Det som sedan skiljer Àr hur de gÄr tillvÀga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannÀmnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollÀrarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssÀtt.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Bakgrund: OmvÄrdnadsdokumentationen ligger till grund för mÄnga beslut som fattas inom hÀlso- och sjukvÄrden gÀllande patientens vÄrd och behandling. Kvalitén pÄ sjuksköterskors dokumentation Àr ett uppmÀrksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn pÄ dokumentation och dess innehÄll kartlÀggas. Syfte: MÄlet med studien Àr att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv pÄ dokumentation av psykiatrisk omvÄrdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd. Metod: Studien baseras pÄ data frÄn intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor frÄn tvÄ olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd.

Det finns elever som vÀljer bort skolan, vÀljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra gÄr inte till skolan alls. Orsakerna Àr mÄnga och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhÀllet dÄ frÄnvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vÄrt framtida samhÀlle. Skolan mÄste hÀr kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort frÄn skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnÀrvaro. För detta behöver skolan först och frÀmst ha en likvÀrdig syn pÄ frÄnvaro som ett riskbeteende, oavsett Äldersgrupper pÄ eleverna eller var i landet skolan Àr belÀgen.

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvÀrdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism pÄ gymnasienivÄ som syftar till att lÀra av och frÄn religionen snarare Àn om.Att jÀmföra denna alternativa undervisningsmodell och sÀtta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion pÄ gymnasienivÄ.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras Àven inom andra skolÀmnen sÄvÀl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.