Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utstÀllning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehÄller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktÀrs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken pÄ ett sÀtt som stödjer syfte och mÄl med utstÀllningen. För utstÀllningen var mÄlet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvÀrderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktÀr som ingick i en kortfilm till utstÀllningen om Elinlegenden. KaraktÀren Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade sjÀlv, dÀrför var det viktigt att hennes karaktÀr ÀndÄ klarade att uttrycka personlighetsdrag.

Under senare tid har förÀndringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lÀrandet fungerar utifrÄn en pedagogisk modell, TEA. Modellen Àr införd pÄ en grundskola och studien avser elever i Är 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sÀtt att se pÄ lÀrande och olika möjligheter att utforma lÀrandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjÀlp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mÄl för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tÀnkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrÄn resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lÀrandesituationen..

Inom hÀlso- och sjukvÄrden har elektroniska patientjournalsystem (EPJ) börjat implementeras och införandet av EPJ har medfört en förÀndrad arbetssituation för de olika yrkesgrupperna. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen för de olika yrkesgruppernas arbetssituation efter införandet av EPJ. En studie har genomförts vid Norrbottens LÀns Landsting dÀr fem personer frÄn olika yrkesgrupper intervjuats. Slutsatsen av denna undersökning visar exempelvis att dokumentationen har ökat men kontexten har inte skapat förutsÀttningar för att hantera dokumenteringen i alla avseenden sedan införandet av EPJ. Detta har skapat stress och oro hos vÄrdpersonalen.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before itÂŽs can be said totally fulfilled.

 Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, dÀr studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den innebörd förskollÀrare tilldelar leken i pedagogisk praktik.     I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek Àr en viktig faktor för barns utveckling.     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger pÄ förskolor, dÀr intervjuguiden har byggts pÄ frÄgor som sammanstÀllts utifrÄn tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet anvÀndes fokusgruppmetoden, vilket Àr en kvalitativ metod, som utgick ifrÄn semi- strukturerade frÄgor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, dÄ vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling frÀmjas genom leken i verksamheten..

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Syftet var att genom journalgranskning kartlÀgga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor pÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstÀmmelsen mellan dokumentation och monitorvÀrden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfÀllena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformulÀret.

Syftet för denna undersökning Àr att genom lÀromedelsanalys belysa hur lÀsförstÄelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestÄtt av textanalys av ett antal lÀromedel i SO och NO, avsedda för skolÄr 7-9, samt kompletterande intervjuer med nÄgra lÀrare som anvÀnder de aktuella lÀromedlen i sin undervisning. I jÀmförelsesyfte har sedan diskursanalysen anvÀnts som analysmetod.Resultatet visar att lÀrarstöd för lÀsförstÄelseundervisning, direkt riktat mot lÀrobokstexten, endast förekommer i SO-lÀromedlen och dÄ frÀmst i lÀromedlet för samhÀllskunskap. Intervjuerna visar, inom bÄde SO och NO-diskursen, att kunskap om lÀsförstÄelseteorier Àr en viktig faktor för att lÀraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstÄ texten i respektive Àmne.En slutsats som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om lÀsförstÄelse hos lÀrare i alla Àmnen och att ett samarbete om elevers lÀsning över ÀmnesgrÀnserna bör efterstrÀvas..

Syftet med examensarbetet var att belysa förhÄllandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gÀller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs pÄ verksamhetsnivÄ, förskolechefsnivÄ och lÀrarnivÄ för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsÀttningar som krÀvdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade lÀroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer pÄ tre olika ledarnivÄer, det samlades in fem enkÀtsvar frÄn förskollÀrare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man pÄ de olika nivÄerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sÄdant skulle vara uppbyggt.

The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Att dokumentera omvÄrdnad pÄ ett omsorgsfullt sÀtt har en avgörande betydelse för omvÄrdnadens kvalitet, för utveckling av omvÄrdnad samt Àr en grund för kvalitetsutveckling inom omvÄrdnad. Det Àr sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehÄlla observation, bedömning (omvÄrdnadsanamnes, status, mÄl), omvÄrdnadsdiagnostik, omvÄrdnadsordination, planering, genomförande och utvÀrdering av patientens omvÄrdnad. OmvÄrdnadsdokumentationen ska frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, ÄterstÀlla hÀlsa samt lindra lidande. Den bör ocksÄ garantera att patientens vÀrdighet inte i nÄgot avseende krÀnks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens vÀsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vÄrdad kan man lindra patientens vÄrdlidande.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals? image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens vÀrld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, dÀrinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig kÀlla inomundervisningen. LÀroboken som förr i tiden var huvudlÀromedlet Àr idag i mÄnga Àmneninte lÀngre den enda kÀllan i undervisningen och mÄnga lÀrare tar fram material frÄnbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut pÄ olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka kÀllorsom biblioteket tillhandahÄller till geografiundervisningen..