Arbetet söker kartlÀgga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgÄngspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrÄn olika lÀnders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central frÄga i arbetet Àr huruvida visuell kultur Àr ett nytt bildÀmne eller en angelÀgenhet för skolans alla Àmnen. Undersökningen Àr hermeneutisk och bestÄr av tolkningar utifrÄn litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lÀrare i Danmark.

Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för elever i socioemotionella svÄrigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av sÀrskilt stöd samt den nya skollagen som trÀdde i kraft juni 2011. Metoden som har anvÀnts Àr en halvstrukturerad intervjustudie dÀr sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrÄn följande frÄgeomrÄden; Pedagogisk utredning, ÄtgÀrdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar pÄ fem skilda grundskolor varav tvÄ Àr friskolor. Resultatet visar att det förekommer nÄgon form av pedagogisk utredning pÄ samtliga skolor innan ett ÄtgÀrdsprogram skrivs fram.

Sammanfattning UtgÄngspunkten i den hÀr studien har varit lÀrarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa. Pedagogisk forskning om lÀrande och Àmnesdidaktisk forskning brister ofta i att hÀnsyn ej tas till lÀrarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. OmrÄdet Àr relativt outforskat vilket Àr förvÄnande dÄ lÀrarens frÀmsta redskap Àr hennes tal. Syftet med den hÀr studien var att ge en bÀttre förstÄelse för hur lÀrares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om Àmnets karaktÀr Àr av betydelse. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lÀrares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt fÀrdiga slöjdföremÄl pÄ textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt Àr den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frÄgor för att fÄ veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua Àr fyra textilslöjdslÀrare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lÀrarna anser att dokumentation och reflektion Àr viktigt, de upplever att muntlig reflektion pÄgÄr under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvÀrderingar, dÀr de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lÀrt sig.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lÀrare beskriver lÀrarkompetens i allmÀnhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lÀrare beskriver hur lÀrare utvecklar sin lÀrarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lÀrare i skolÄr F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hÀmtad frÄn fenomenografin. VÄra resultat pekar pÄ att det finns kompetenser som aktiva lÀrare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser Àr Àmneskompetens, Àmnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens.

Denna uppsats behandlar hur man kan anvÀnda sig av problembaseratlÀrande pÄ en svensk gymnasieskola samt hur man kan arbetaproblembaserat med andrasprÄksutveckling. Undersökningen bygger pÄklassrumsobservationer, lÀrarintervjuer och en elevenkÀt. Syftet Àr att sehur PBL kan fungera i verkligheten samt hur PBL fungerar utifrÄn ettandrasprÄksperspektiv.Inom den teoretiska ramen för uppsatsen redogör jag grundligt förteorierna bakom PBL samt dess funktion. Dessutom redogörs för hurPBL interagerar med andrasprÄksutvecklande teorier.Undersökningen visar att det fungerar bra att anvÀnda PBL iverkligheten bÄde som generell pedagogisk metod och som ett verktygför andrasprÄksutveckling. De pedagogiska resultaten tycks Àven fÄ enpositiv effekt trots att man inte integrerar problembaserat lÀrande fulltut..

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.

Dokumentation av en formgivningsprocess till en bok om trafiknykterhetsbrott..

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

I kursen Y0001B verksamhetsförlagd utbildning, VFU, skall vi skriva en rapport som beskriver och ger ett förslag till lösning pĂ„ ett problem hos bolaget Svevia, vĂ„r arbetsgivare under praktiken. Ämnet vi valt att jobba med Ă€r Svevias slutdokumentation som skall lĂ€mnas in till VĂ€gverket region före slutbesiktning av ett utfört jobb. Ämnet valdes bl.a. för att vi upplevde att dokumentationsproblem fanns efter de jobb som vi var med om att utföra under vĂ„r praktik, men avgörande var att Ă€ven rutinerad personal ansĂ„g att detta med dokumentation efter ett vĂ€gjobb var problematiskt och kunde underlĂ€ttas. SĂ„ för att underlĂ€tta och spara tid pĂ„ denna dokumentation skapade vi ett fĂ€rdigt underlag i form av 3 stycken Excel filer som beskriver och sammanfattar vad vĂ€gverket krĂ€ver i dokumentation efter ett vĂ€gjobb.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gÀller den postoperativa smÀrtbehandlingen och ansvarar för att smÀrtbehandlingen överensstÀmmer med patientens önskemÄl och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till lÄngvarig postoperativ smÀrta som orsakar patienten förlÀngd vÄrdtid och begrÀnsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smÀrtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smÀrtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tvÄ kategorier: utbildning och erfarenhet, smÀrtskattning och dokumentation.

Sekretessbelagd.

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.