Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva förskollÀrares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda pÄ vilken betydelse arbetslaget har för att förskollÀrare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt möjlighet att ta del av förskollÀrarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vÄr analys och diskussion.

Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka 3-5 Äringars förmÄga att utveckla sin förstÄelse för vattnets vÀg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att fÀrdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, frÄn sjön till kranen. För att kartlÀgga hur barnens förstÄelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.JÀmförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar pÄ en tydlig utveckling av barnens förstÄelse av vattnets vÀg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förstÄelse för att vÄrt hushÄllsvatten mÄste genomgÄ en reningsprocess, fÀrdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen nÄr kranen och kan förtÀras..

KÀllberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkÀtundersökning/fÀltstudie om sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av StandardvÄrdplaner(SVP). Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola. Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Avdelningen för OmvÄrdnad, 2009. Syftet med denna empiriska enkÀtstudie var att ta reda pÄ sjuksköterskors instÀllning till anvÀndandet av standardvÄrdplaner (SVP), avseende anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP. 35 sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrÄgade att delta i studien och 17 bestÀmde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nÀmns i syftet, anvÀndarvÀnlighet, kvalitetssÀkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att fÄ bÀttre struktur, dÄ den ibland skapar mer arbete istÀllet för att vara ett hjÀlpredskap. Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkÀtstudie, kvalitet, sjuksköterskors instÀllning, standardvÄrdplan..

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas.

I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vÄrd- och omsorgsverksamheter som bedriver vÄrd utifrÄn socialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation. UtifrÄn syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen pÄverkar kommunikationen pÄ arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara frÄgestÀllningarna valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vÄr studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom Àldreomsorgen.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

SkellefteÄ Kraft erbjuder sÄvÀl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen Àr relativt konstant ökar antalet anslutna till SkellefteÄ Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger Àven kundernas förvÀntningar pÄ vad bredbandet kan erbjuda. Det som för nÄgra Är sedan ansÄgs vara en omöjlighet Àr idag verklighet och vi anvÀnder Internet i allt större utstrÀckning i vÄrt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förvÀntningar krÀvs att SkellefteÄ Kraft underhÄller sitt bredbandsnÀt och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Den hÀr uppsatsen anvÀnder essÀ som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berÀttelser utifrÄn mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans lÀroplan som pÄverkar mig. Jag granskar dÀr nÄgra av de svÄrigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns pÄ förskolan, sÄsom svÄrigheten med att vara emotionellt nÀrvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska cirkeln för att fÄ en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka pedagogens förhÄllningssÀtt till dokumentationsarbetet och hur det pÄverkar barnen. De frÄgor jag stÀller i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhÄllningssÀttet till barns livsvÀrldar och pedagogens nÀrvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frÄgestÀllningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som ocksÄ fokuserar pÄ barns inflytande och medverkan.