Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser pÄ sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen Àr att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsÀttningar fÄr för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mÄngfacetterat. De strÀvar efter att hitta en balans och struktur i mÄngfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvÀrdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som förskollÀrarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med Ätta olika förskollÀrare. Ramfaktorteorin har anvÀnts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsÀttningarna och begrÀnsningarna och relatera dessa till hur förskollÀrarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi Àven en 'bakgrund' dÀr vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsÀttningar och om de förÀndrades pÄ olika sÀtt. Undersökningsmaterialet bestÄr av dokumentation av utgrÀvningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlÀmningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsÀttningar och dÀrför delvis förÀndrades pÄ olika sÀtt..

Kraven pÄ att lÀrarna dokumenterar elevernas lÀrandeprocess i de olika Àmnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den hÀr studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns betrÀffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna sprÄk. Min undersökning visar att lÀrare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga fÀrdigheten. Faktorer som pÄverkar Àr exempelvis lÀrarnas syn pÄ behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvÀrdera sig sjÀlva, synen pÄ dokumentation som hÀmmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgÄng till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lÀrarna har valt att konkretisera mÄlen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte Àr en sjÀlvklarhet att den formativa bedömningen dÀr dokumentation av elevernas lÀrandeprocess Àr ett viktigt verktyg har en given plats i sprÄkundervisningens muntliga del.

Denna rapport binder samman tvÄ omrÄden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts Àr förhÄllandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som lÀser och anvÀnder denna dokumentation. Det som har studerats Àr huruvida skribenters och lÀsares mentala modell över en hjÀlptext överensstÀmmer. ProblemomrÄdet undersöktes genom att skribenterna och lÀsarna intervjuades, lÀsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvÀrdering av hjÀlptexten. Resultatet visar att skribenterna och lÀsarnas mentala modeller ej överensstÀmmer.

According to the curriculum for the Swedish preschool system, children?s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the childrenÂŽs individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn Àr delaktiga i de dokumentationer som vi har sett pÄ förskolor. VÄrt syfte har ocksÄ varit att se hur pedagoger gÄr tillvÀga vid dokumentation och pÄ vilka sÀtt pedagoger anvÀnder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad sÀger förskollÀrare om dokumentationer? Vad sÀger barn om dokumentationer? Vi har Àven stÀllt frÄgan pÄ vilka sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat sÄ mycket aktuell forskning inom detta Àmne. Vi har frÀmst anvÀnt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika MÄnsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barn.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.