Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmågan att uppfatta och förebygga hälsorisker och motivera till förändrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att få förståelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och värderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav två kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Den här studien är en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på några pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som använder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gång har det visat sig att just den här företeelsen är lite utforskad och att det varit svårt att hitta tidigare forskning på området. Resultaten pekar mot en positiv förändring med avseende på vilken personal som anställs för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag är det är vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jämfört med för tio år sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmänhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens språkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna också har andra svårigheter och att pedagogerna får lösa många problem efter egen bästa förmåga.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them.

Vi vill öka kunskapen kring hur lagen om expansionsfond tillämpas och uppfattas i praktiken, av redovisningskonsulter, enskilda näringsidkare, skattehandläggare, skattejurister och redovisningsexperter. Hur används expansionsfonden och vilka faktorer påverkar dess tillämpningUndersökningen kombinerar Grundad Teori med en diagnostisk analys och bygger på såväl kvantitativ som kvalitativ data.Hälften av redovisningskonsulterna avsätter till expansionsfond i låg utsträckning, trots tillräckligt kapitalunderlag. De upplever expansionsfonden som riskfylld eftersom näringsidkaren har svårt att särskilja fullbeskattat kapital från lågbeskattat. Expansionsfonden väljs därför ofta bort till förmån för periodiseringsfonden. Neutraliteten mellan olika företagsformer fungerar inte i praktiken eftersom verktyget, expansionsfonden, är svårt att förstå för näringsidkaren.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation).

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarnatt utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiskaundersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningenavsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn påmodersmålsstöd.En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. Deintervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem varrektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla.I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande.

Studien ämnar ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersättning, alternativt med en symbolisk summa, på fritiden. Syftet är att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera området har djupintervjuer används som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att få en djupare förståelse till vad som driver människor att arbeta ideellt har uppsatsen använt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gåvor som teoretiska perspektiv.