Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i Pedagogik 7,5 hp. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

SammanfattningMålet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens Pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand på hand-metod?. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell Pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsättningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute på skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att få en djupare förståelse har vi tittat närmare på diagnosens betydelse, vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att underlätta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns någon förebyggande Pedagogik mot specifika läs- och skrivsvårigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fått fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i två olika F-6 verksamheter belägna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vår undersökning är att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi ställer oss ändå något tveksamma inför detta.

Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra fiollärare inom genren folkmusik arbetar med fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med Pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent Pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati..

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska Pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på Pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med Pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad.

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg.